Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLADLÖSS.
161
basen af den fjälliga, unga granknoppen. Redan i april nästa vår finner man hennes
sugrör djupt nedsänkt i den till lif vaknande knoppen. På grund af såret hindras
skottet i sin tillväxt på längden. Nu läggas en stor mängd (omkring 200) ägg. Ur
dessa komma larverna just vid den tid den af modern anstuckna knoppen skall börja
sin utveckling; de krypa nu in mellan
de tätt sittande barren och förorsaka
genom sitt sugande att dessa utbildas på
bredden och slutligen sammanväxa till
den ananaslika kotte, som synes på fig.
143. Barrlössen blifva nu inneslutna i
små iammare, i hvilka de ostörda kunna
utveckla sig. På hösten öppna sig
kamrarne, lössen krypa ut, få vingar och
spridas åt alla håll. De äro alla honor
och lägga utan befruktning ett fåtal
(omkring 10) ägg, ur hvilka små vinglösa,
gulaktiga hannar och honor framkomma.
Hvarje hona lägger blott l-2 ägg, ur
hvilka den först omtalade öfvervintrande
generationen utvecklas. Vi hafva således
här två slags honor, vingade och ovingade,
som lägga ägg utan befruktning, samt dessutom en generation af ovingade könsdjur.
Bland det andra slägtets (Phylloxera) arter är Vinrankslusen (Phylloxera
vastatrix, fig. 144) sorgligt ryktbar. Ej förr än i slutet af 1860-talet började detta
lilla djur sin förhärjande vandring genom Europa. Redan omkring 15 år tidigare var
vinrankslusen känd i Nordamerika, och det kan svårligen betviflas, att hon derifrån
invandrat till Europa. Hon visade sig först kring Avignon i Frankrike och spridde
sig så hastigt, att redan efter 8 år mer än Va? och nu öfver 75 % af Frankrikes
vingårdar äro hemsökta och delvis rent af förstörda genom hennes verksamhet.
Sedermera har hon visat sig i Tyskland, Ungern och Spanien.
Hennes lefnadssätt är i korthet följande. Ovingade, ej utväxta larver träffas tidigt
på våren i sprickor på fingertjocka rötter af vinstocken. På våren byta de om hud,
blifva slätare och gula till färgen och börja suga på de fina rottrådarne. De blifva
snart fullväxta, men äro ej ens då mer än 0,75 mm. långa. Deras byggnad och
utseende inhemtas bäst af fig. 144, a-c. Alla dessa visa sig snart vara »ammor» och börja
lägga 30-40 ägg. De ur dessa utkläckta ungarne göra på samma sätt, och så kan
det fortgå 5-8 generationer, så att om alla äggen antagas gå till, en enda
öfver-vintraude hona kan få en afkomma af några milliarder. Fram på sommaren visar
sig äfven vingade »ammor», som snart lemna rötterna och krypa upp till jordytan,
der de sprida sig åt olika håll. Dessa lägga också utan föregående parning ägg,
men deras ägg äro af två slag, större, som gifva verkliga honor, och mindre, som
gifva hannar. Både hannar och honor äro vinglösa och utan sugrör. Efter föregående
befruktning lägger hvarje hona ett enda vinterägg, hvarur den först omtalade amman
framkommer. - Man har äfven träffat vinrankslusen i galler på vinlöfven, men
känner ej säkert i hvad förhållande denna generation står till de andra.
Genom rottrådarnes och sugrötternas förderfvande lider vinstocken så, att den
inom några år alldeles dukar under eller blir oförmögen att lemna någon duglig
skörd. Oberäknelig är derför den skada, som detta djur redan tillfogat och sannolikt
JSrehm, De ryggradslösa djurens lif. 2:a uppl.
11
^IP
Fig. 143. Vanlig granbarrlus (Chermes abietis
(vi-riclis). a. larv. b. puppa med den sist aflagda huden,
vidhäftande bakre änden. c. vingad individ, d. en
af dessa djur orsakad missbildning (gallknöl). Alla
figurerna mycket förstorade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
