- Project Runeberg -  Djurens lif / De ryggradslösa djurens lif /
190

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190

LEDDJUR. INSEKTER. RATVINGAR.

Bönsyrsau (Mantis religiösa, fig. 162) har fått sitt namn deraf, att den
omisstänksamma eller må hända ironiska folktron jemfört hennes egendomliga ställning
och afmätta högtidlighet i rörelserna med en bedjandes. Kroppens färg vexlar
mellan grönt och bruugult. Hon förekommer i södra Europa och nästan hela Afrika;
i norr går hon till Havre, Freiburg, Wien, Pest och Sarepta. Äggen läggas i stora
samlingar af det utseende, som figuren utvisar. Sedan de öfvervintrat, framkrypa de
små larverna ur sin vagga och erhålla efter 7 hudömsniugar den fullt utbildade
insektens skapnad.

På samma sätt lefver i Nordamerika Carolinska rofskräckan (M. Carolina)
och i Sydamerika den Argentinska rof sk räcka n (M. ar gentina), som uppnår en
längd af 78 mm. och till och med griper och fasthåller små foglar.

Talrika arter, som tillhöra gruppen Empusidce, utmärka sig genom hudflikar
på kroppen och låren samt spjutlikt framskjutande hjessa och hafva ofta ett högst
vidunderligt utseende. Ett par arter af slägtet Empusa finnas i södra Europa.

Kakerlackor (Bl ät ti d ce}.- Dessa äro ljusskygga, allätande djur med plattad
kropp och borstlika, mångledade pannspröt. Några hundra arter äro kända från alla

Fig. 162. Bönsyrsa (Mantis religiösa}: en hona, samt vid ett grässtrå en äggsäck, ur hvilken några

larver hålla på att krypa ut. Nät. st.

verldsdelar. I Europa finnas 23, i Sverige 4 arter, af hvilka dock blott en enda är
inhemsk; de andra äro införda och träffas ej i det fria.

Lappska kakerlackaii (Ectobia lapponica) är grågul med halssköldens midt
»svart. Hon träffas öfver allt i våra skogar, och i Lappland tränger hon in i kojorna
och kan stundom göra stor skada på torr fisk och andra matförråd. Genom
bakkroppens sista led, som ofvan mellan svansbihangen är helt kort och obetydlig, samt
genom på längden refflade äggsäckar skiljes detta slägte från följande.

’ Tyska kakerlackan (Slätta germanica) har bakkroppens sista led trekantig,
ej på längden refflade äggsäckar och halsskölden rödgul med 2 svarta läugdband.
Ryssarne kalla dessa kakerlackor för »Preussare» och tyskarne kalla dem »Ryssar», på
grund af olika åsigter om deras hemland. Nu äro de genom handeln spridda öfver hela
jorden och på flera håll mycket besvärliga hyresgäster. Ett sätt bland många att göra
sig dem qvitt, är att en kall vinterdag lemna alla dörrar och fönster öppna, så att
kylan rigtigt får intränga. Efter ett par dagar finner man då de förvekligade djuren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:44:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/ryggrad/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free