Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
LEDDJUR. SPINDELDJUR. QVALSTER.
hafva 2, sällan 4, ofta inga ögon. Mandiblerna äro än bildade för guagning och då
tvåfingrade (saxlika), än stickande. Maxillerna äro sammanväxta till ett slags
sug-kägla eller läpp. Andningen sker genom andrör, som öppna sig genom 2 andhål,
eller genom huden. - Qvalstren fortplanta sig genom ägg. Ungarne eller larverna
hafva vanligen till en början blott 3 par ben och genomgå sålunda mer eller mindre
genomgripande förvandlingar.
Vi kunna här endast taga en kort öfverblick öfver de vigtigaste familjerna.
Antalet svenska arter är omöjligt att uppge, enär cle svenska arterna af endast en
familj hittills blifvit undersökta och bearbetade.
Näbbqvalster (Sdellidce). - Hithörande små djur träffas på fuktiga ställen
eller till och med bland tång i hafvet och krypa långsamt omkring. De skilja sig
från de öfriga genom ett från kroppen afskildt näbb och långa, knäböjda palper,
som likna antenner. Mandiblerna äro saxlika. Allmän är t. ex. den omkring l mm.
långa, skarlakansröda Bdella longicornis.
Löpqvalster (Trombidiidcej. - Dessa hafva hak- eller nålformiga mandibler,
korta, tjocka palper, hvilkas än died är fäst nära basen af näst sista leden, kraftiga
gångfötter och mjuk, hårig kropp med vanligen klara och lifliga färger samt tydliga ögon.
Sammetsqvalstret (Trombidium holosericeiim, fig. 188) har en hög, bred,
bakåt något smalare, skarlakansröd kropp och är öfver 2 mm.
långt. Larverna lefva parasitiskt på insekter och spindeldjur;
de fullväxta äro liksom näbbqvalstren rofdjur. I varma länder
förekomma betydligt större, ända till 11 mm. långa arter,
t. ex. T. tinctorium i Guinea, hvilken begagnas till
röd-färgning.
En annan hithörande art är Spinnqvalstret
(Tetra-nychus telarius), som ofta ses i mängd bakom en fin väfnad
på undersidan af lindarnas blad, af hvilkas saft arten lefver;
stundom äro trädets stam och grenar alldeles öfverdragna af
dylika väfvar, under hvilka finnas millioner af dessa djur,
som då öfvervintra derstädes. De äro föga mer än l mm.
långa, orangegula, med en rostgul fläck på hvardera sidan af
den äggformiga kroppen. Det är denna eller andra närstående arter, som för
trädgårdsmästare äro välbekanta under namn af Spinn och ofta göra stor skada på
växter i boningsrum och i drifhus.
Hornqvalster (Oribatidce). - Hit höra små, hårda, ofta skalbagglika
land-qvalster, som hafva tvåfingrade mandibler och femledade palper, men sakna ögon.
De träffas under mossa, stenar o. d. och nämnas här endast i förbigående.
Vattenqvalster (Hydrachnidae)*. - Egendomliga smådjur, som uppehålla sig
i sött, sällan i salt vatten, der de med tillhjelp af sina långa, håriga, 6-ledade ben
* Neuman, C. J., Om Sveriges Hydrachnider. Svenska Vetenskaps-Akademiens Handl. B. 17.
N:r 3. 1880. 123 påg. 14 tafl.
Fig. 188 Sammetsqvalster
(Trombidium
holoseri-ceumj. 8-faldig förstoring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
