Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
LEDDJUR. KRÄFTDJUR.
ljudintryck, som meddelats det förra, och fortleder det till hjernan, der det uppfattas
såsom en hörselförnimmelse. Till ljudvågornas förstärkande i hörselblåsan bidraga
utan tvifvel de små sandkorn eller andra främmande hårda föremål, som dit inkomma
eller af djuret sjelft införas; till sin uppgift synas de motsvara hörselsteuarne
(otolithernaj i de högre djurens öron.
I samband med det korta ledstycke, som uppbär de yttre antennernas skaft
samt deras fjäll-lika bihang, står åter ett annat organ, nemligen njuren eller den
på grund af sin färg s. k. gröna körteln, som ligger omedelbart innanför främre
kroppsväggen, på hvardera sidan framom matstrupen, samt utmynnar på ett
kägelformigt utskott på det nämnda ledstyckets undra sida.
Bakom antennerna eger hufvudet ännu 3 par andra bihang (fig. 200), nemligen
ett par hårda och starka, med ett ledadt bihang (palp) försedda mandibler eller
käkar, som äro fästa hvar på sin sida om munöppningen och vända sina landade
^uggyt°r inåt mot hvar andra och följaktligen röra sig horisontelt, ej vertikalt såsom
hos de högre djuren; vidare ett första och ett andra par maxiller, hvardera
bestående*af tre tunna, plattade, delvis klufna flikar med borstbärande kanter; vid
det senare parets bas sitter dessutom ett långt, skiflikt bihang, som sträcker sig in i
den kanal vid ryggsköldens
framkant, der vattnet utgår från
gälhålan; detta bihangs uppgift är
att genom sina hastiga rörelser
befordra vattnets aflopp från
gä-larne och på samma gång friskt
vattens tillströmning till de
samma.
Tätt bakom maxillerna sitta
ytterligare tre par mundelar, de
s. k. käkfötterna, som till sin
form mer eller mindre erinra om de
förra och i likhet med dem
tjenstgöra vid födans bearbetande och förande till mandiblerna, som i första hand
sönderdela den samma. Vid närmare undersökning af käkfötternas läge skall man finna,
att de ej liksom de föregående paren bihang sitta på hufvudet, utan bakom den
nyssnämnda gälkanalen och nackfåran, som på ryggskölden motsvarar denna; de
tillhöra följaktligen bröstet. Bakom dem följa fem par gång fötter, af hvilka de tre
främre sluta med två klor, som till sammans bilda ett saxlikt griporgan; de två
bakre sluta i en enkel klo. Anställes en jemförelse mellan nu beskrifna bihang hos
kräftan med insekternas, visar det sig att käkfötterna närmast motsvara de tre paren
fötter på insekternas thorax, under det gångfötterna sitta på den kroppsafdelning,
abdomen, som saknar alla bihang hos de senare. Under sådana förhållanden är
kräftans stjert en tillökning, som ej har någon motsvarighet hos insekterna, men
deremot kan jemföras med den smala, sexledade svansen hos skorpionerna. Hvarje led
i stjerten bär ett par fötter, s. k. simfötter, af hvilka de fem främre äro små och
smala, det sjette deremot mycket stort, bestående af två breda skifvor på hvardera
sidan, hvilka till sammans med en enkel skifva i kroppsändens midt bilda
stjert-fenan, med hvars tillhjelp djuret simmar bakåt. De närmast framoin stjertfenan
sittande simfötterna hafva hos honan den särskilda uppgiften att uppbära äggen,
om fästas vid dem genom en klibbig, i vattnet stelnande vätska. Hos hannen
b
a
Fig. 200. Flodkräftans sex par mundelar.
a. mandibler, b, c. första och andra paret maxiller.
d. e. f. tre par käkfötter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
