Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
LEDDJUR. KRAFTDJUR. KLYFFOTINGAR
SJUNDE ORDNINGEN:
ngrajr (Copepoda).
Denna månggestaltade ordning omfattar till större delen mikroskopiska, högst
några millimeter långa kräftdjur, af hvilka somliga äro fritt lefvande och hafva ledad
kropp, andra äro parasiter, sakna segmentering och hafva till följd af sitt lefnadssätt
erhållit ett från den vanliga formen helt afvikande utseende. Huru olika de hit
hörande djuren än såsom fullväxta äro till sitt yttre, lemna dock deras larver, som
visa den närmaste öfverensstämmelse med hvar andra, ett säkert bevis för deras
gemensamma ursprung. Oftast omedelbart efter detta larvstadium träder emellertid
den blifvande olikheten i dagen. De förvandlingar dessa larver genomgå, innebära
nemligen i ena fallet (for de fritt lefvande) en utveckling till högre fullkomning, i
det andra (för parasiterna) en tillbakagång, så mycket tydligare, ju större det
beroende är, i hvilket djuret kommit till ett annat.
Betecknande för de Fritt lefvande copepoderna (fig. 223) är en vanligen
långsträckt, ledad kropp med 2 par antenner, tuggande mundelar, 4-5 par k l u f n a
a
a
Fig. 223. a. Cyclops med b och c
utvecklingsstadier. De senare förstorade 150 ggr.
Fig. 224. Parasitiska Copepoder.
A’, B’ nät. st. af A, B. a, äggsäckar.
(2-greniga) simfötter samt en 5-ledad bakkropp, som saknar fotpar. Ögat ar ett,
3-deladt, beläget midt på pannan (s. k. cyclopsöga).
Till denna afdelning höra talrika så väl sötvattens- som saltvattensformer, som
genom de oerhörda massor, i hvilka de uppträda, ega stor betydelse såsom näring för
andra vattendjur. Så utgöra de i insjöar till samnians med vattenlopporna en vigtig
föda lör vissa fiskar; dessa arter kallades fordom med ett gemensamt namn Cycloper.
I hafvet spela andra arter, såsom Cetochilus finmarchicus, Temora longicornis,
Can-thocamptus Strömii, en ännu större roll, i det flere af våra matnyttigaste fiskar -
exempelvis sillen - af dem hemta sin hufvudnäring; trots sin litenhet utgöra de
derjemte, genom sin utomordentliga mängd, en ganska väsentlig beståndsdel i vissa
bardhvalars föda.
Hos de Parasitiska copepoderna (fig. 224) saknas tuggorgan, och munnen är
ofta ombildad till ett längre eller kortare sugrör, med hvilket näring uppsuges från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
