Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 BLÖTDJUR. HUFVUDFOTINGAE. FYRGÄLADE.
rymlig för att tillåta det att helt och hållet draga sig inom skalmynningen. Allt efter
som djuret tillväxer och nytt skalämne afsattes, lemnar det de äldre delarne af skalet,
som efter hand afskiljas genom tvärväggar till luftkamrar. Allt fortfarande
åstadkommes dock eii förbindelse med den innersta delen genom en rörformig fortsättning
af kroppen, nemligen sifonen. Denna sifon genomborrar följaktligen skiljeväggarna
och har äfven förmåga att kring sig afsöndra perlemorsubstans, som synes såsom
längre eller kortare rörformiga utskott från väggarna. Hvarje skiljevägg anger
hvilo-perioderna under djurets tillväxt. Den luft, kamrarne innehålla, leder sitt ursprung
dels från det yttre vattnet, då skalets porösa beskaffenhet tillåter ett utbyte mellan
den i kamrarne och vattnet innehållna luften, dels ock från sifonen. Ehuru
perl-båtarne för det mesta uppehålla sig vid hafsbottnen, träffas de dock ofta simmande
vid ytan, och för att de skola komma upp till denna, synas de luftfylda rummen i
skalet vara for dem lika nödvändiga som tentaklerna. När djuret simmar eller drifver
omkring på ytan, sträcker det sig med utbredda armar utom skalets mynniug; så
snart det deremot fullständigt drager sig till baka i sitt skal, sjunker det åter hastigt
mot djupet. De underrättelser, som den holländske läkaren Rump h för 200 år
sedan lemnat om perlbåtarue, hafva genom senare iakttagelser ej väsentligen blifvit
tillökade. Han säger bland annat: »Då djuret simmar på vattenytan, sträcker det
hufvudet och armarne framåt och utbreder de senare öfver vattnet; kryper det åter
på bottnen, så rör det sig temligen raskt framåt, med hufvud och armar rigtade nedåt.
När efter en storm hafvet åter blifvit lugnt, ser man djuren hoptals flyta på vattnet,
hvaraf också framgår, att de lefva i stor mängd på bottnen». Man finner perlbåten
i hafvet kring Moluckerna och omkring de »tusen öarna» vid Batavia och Java;
merendels erhåller man dock endast det tomma skalet, sjelfva djuret ser man mycket
sällan och oftast blott när det krupit in i fiskmjärdarne på bottnen. De få nu
lefvande arterna af slägtet Nautilus tillhöra de tropiska hafven, men under tidigare
perioder i jordens utveckling, allt från silurtiden till långt efter stenkolstiden,
utgjorde de nautilusartade Cephalopoderna det förherskande antalet, och deras
forna-rikedom öfverträffade vida de i nutiden lefvandes. Sådana äro de i vår vanliga
huggna kalksten allmänt förekommande raka orthoceratiterna, ammonshorneii
(ammoniter), i synnerhet från Jura- och krittiden, m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
