Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29*2 BLÖTDJUR. SNÄCKDJUR. LUNGSNÄCKOR.
. .
Äfven landsnäckorna behöfva en temligen hög grad af fuktighet, i synnerhet
de, som hafva ett tunt, glänsande skal. De nakna och de, som hafva ett
ofullständigt skal (Testacella m. fl.), duka snart under i torka, några redan inom 24 timmar.
En egendomlighet för de snäckor, som älska större fuktighet, är också att manteln
är brokigt färgad; sannolikt står detta i sammanhang med skalets genomskinlighet,
hvarigenom ljuset genomsläppes, under det den hos alla tjockskaliga är enfärgad och
i regeln blekare; hos de tunnskaliga, hvilka aldrig komma i fullt dagsljus (såsom
Vitrina), är manteln ock enfärgad, men mörkare.
Många af de ifrågavarande snäckdjuren kunna visserligen dagen igenom uthärda
den mest brännande solhetta, men tillbringa då denna tid i overksamhet, med
mynningen fast tryckt till något föremål eller tillsluten genom ett förhårdnadt slem,
hvarigenom de skyddas mot allt för stark afdunstning. Först under nattens svalka
och morgondaggens fuktighet krypa de omkring; hvarje snäcksamlare vet, att hans
fångst utfaller bäst om morgnarne eller efter regn. I Italien söker man med lykta
under nätterna den ätliga Helix adspersa, och i Spanien finner man vid
morgongryningen den stora Helix lactea i stor mängd på de torraste sierrorna, under det att
hon i middagshettan döljer sig så väl, att man ej kan upptäcka en enda. Till och
med Helix clesertorum (ökensnäckan), som Ehrenberg träffade endast i sällskap
med en laf och en spindel i öknen vid Jupiter Ammons oas, kan ej helt och hållet
undvara en viss grad af fuktighet.
I några varma källor förekomma vissa arter ännu vid 40° Réaumur och
derutöfver; andra kunna deremot uthärda en betydlig köld. Liksom i kalla och
tempererade länder snäckorna skydda sig rnot vinterkylan genom att gräfva ned sig eller
afsöndra ett kalklock, som tillsluter skalmynningen, hvarefter de tillbringa vintern i
dvala, så falla landsnäckor na i de torra tropikerna i ett slags sömn, likt inånga
reptilier och insekter, sedan de graf t sig ned eller uppsökt skyddande gömslen.
Då alla skal innehålla kalk och denna måste utifrån införas i organismen, så
är det tydligt, att skalbärande snäckdjur ej kunna finnas i trakter, som helt och hållet
sakna kalk. Skalens tunnare eller tjockare beskaffenhet är följaktligen beroende af
djurets vistelseort.
De ställen, der landsnäckorna anträffas, äro af mvcket vexlande beskaffenhet.
* ’ */
An krypa de omkring på växter, der bladens undersida och grenvinklarne äro deras
älsklingstiilhåll, än vistas de på och under nedfallna löf, än föra de ett undangömdt
lif under den tjocka mossan på stenar och träd; åter andra uppehålla sig under
stenar i sällskap med maskar och tusenfotingar, och man har då ofta svårt att förstå,
hur ett så svagt djur med sitt bräckliga hus kan vistas under dylika förhållanden.
Då landsuäckornas föda nästan uteslutande består af vegetabiliska ämnen, så
kan man deraf sluta till att de flesta uppehålla sig på växter eller åtminstone i
deras närhet. I allmänhet kan också sägas, att trakter med löfskog afgjordt
föredragas af snäckorna framför barrskogstrakter. Bergstrakter visa sig dessutom alltid
fattigare på dessa djur än lågt och fuktigt växande skogar. Här lefva de aldrig
särdeles högt uppe i träden; tvärt om föredraga de småskog eller vistas bland örter
och på sjelfva marken. Ju tätare och skuggigare en buske är och ju fuktigare och
af multnade löf mera betäckt dess växtplats, dess mera omtyckt är den af snäckorna.
Här sitta de i torrt väder på bladens undersida eller ligga dolda under lofven på
marken. I allmänhet måste man söka dem längre ned mot marken ju torrare och
varmare vädret är. Men upptäcker man vid torrt väder blott ett ringa antal, så
skall det deremot efter ett ljumt regn snart visa sig, huru talrika de i sjelfva verket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
