Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 BLÖTDJUR. SNÄCKDJUR, FRAMGÄLADE.
ej bilda en pelare i snäckans axel, utan gå i sär, så att man underifrån kan se genom
alla vindlingarna till snäckans spets. Några och tjugu arter af slägtet äro kända
från tropiska haf.
De få hittills omnämnda köttätande snäckorna stå genom tungans byggnad i
förvandtskap till växtätarne, med hvilka de i allmänhet också öfverensstämma genom
saknaden af en kanal eller utskärning i skalmy n ningen. De följande familjerna
(Siphonostomata} igenkännas lätt till det yttre på andningsröret, med hvilket
en kanal eller utskärning i skalets mynning, såsom ofvan blifvit nämndt, alltid står
i sammanhang. Det alltid vridna skalet kan ofta tillslutas genom ett hornartadt
lock. Allesamman tillhöra hafvet och äro köttätande djur.
A. Rifskifva med en eller ingen sidoskifva. Midtskifva finnes.
Smaltungade (Rhachiglossaia).
a. Sidoskifva saknas. Columella med sneda veck............... 12. Vecksnäckor (Volutidae).
fi. » finnes.
1. Sidoskifvorna bära 2(-3-4) stora tänder eller hakar. 13. Valdthornssnäckor^wccsWdo^.
2. » i> blott l stor tand eller tagg.
* Columella med veck. Lock saknas oftast............... 14. Dadelsnäckor (Olividae).
** » glatt. Lock finnes. Skal med veckade eller
taggiga längdribbor............................................. 15. Taggsnäckor (Muricidae).
B. Rifskifva med en lång, pillik sidotand. Midttand saknas.
Piltungade (Toxoglossata).......................................... 16. Kägelsnäckor (Conidce}.
C. Rifskifva med 3 sidotänder. Midttand finnes. B an d t
unga d e (Tcenioglossata).
a. Skal inrulladt. Snabeln instjelpes frän spetsen ............ 17. Porslinssnäckor (Cypraeidae).
p. Skal med fria vindlingar.
1. Skalets ytterläpp ej utbredd. Snabeln instjelpes från
roten.
* Skal ägg- eller spolformigt ................................. 18. Trumpetsnäckor (Tritoniidae).
** Skal bukigt ...................................................... 19. Tunnsnäckor (Doliidce).
2. Skalets ytterläpp utbredd. Snabel ej instjelpbar ...... 20. Vingsnäckor (Strombidae).
De närmast följande familjerna kallas Smaltungade (Rhachiglossata}, emedan
de ega en lång, smal tunga med blott tre tänder eller skifvor i bredd.
Vecksnäckornas (Volutidae) familj har sitt namn af de skarpa, sneda vecken
på pelaren. Hit höra slägtena Marginella, Vohtta, Cymbium och Mitra, om hvilkas
lefnadssätt man känner helt obetydligt; dock saknas ej en mängd underrättelser om
vissa arters användning och skalens värde för samlaren. Så ätes t. ex. den 45-48
cm. långa K ron snäckan (Cynibium cetliiopicum) af kineserne; af skalet göres
skedar, skålar m. m. Nästan spolformigt, långt utdraget är skalet hos Biskopsmössan
(’Mitra episcopalis); dess djur är försedt med en mycket lång snabel.
Familjen Valdthornssnäckor (Buccinidae). - En i Nordsjön och vid våra
kuster synnerligen allmän hafssnäcka är Valdthornssnäckan (Buccinum undatum,
fig. 203, sid. 237, snäckan till höger), som kan framhållas såsom typisk för familjen
Buccinidce. Det ända till 8 cm. höga skalet är kägelformigt med bukig sista
vindling; det är försedt med upphöjda, vågiga tvärlister och fina, långs efter löpande linier.
Djuret har ett platt hufvud med tvär framkant. Vid hufvudets båda hörn framskjuta
de temligen långa trefvarne, vid hvilkas bas ögonen sitta. Den stora foten är
af-rundad i båda ändarne. Den, som någon tid uppehåller sig vid vår vestkust, kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
