Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
BLOTDJUB. MUSSELDJUR.
sammans, så att endast tvenne springor återstå, en främre för foten och en bakre,
som omfattar de tvenne nyssnämnda öppningarna. Härvid förlänges ofta mantelns
bakre del rörformigt kring dessa båda öppningar, som derigenom bilda två långa rör,
gäl- och analsifonen, hvilka antingen blott kunna hopdragas eller ock dragas inom
skalen. Närmast under hvardera mantelfliken ligga två g al blad (d), hvilka i
synnerhet hos här afbildade sötvattensmussla äro starkt utvecklade, men kunna sägas vara
väl utbildade och lätt i ögonen fallande organ hos alla musslor, ett förhållande, som
äfven gifvit hela denna klass namnet »bladgälade» (Lamellibranchiata).
Mellan gälarne framtill ligger den kil- eller bilformiga foten (a). Att detta
organ i sjelfva verket tjenstgör såsom ställflyttningsorgan, kan man lätt öfvertyga
sig om genom att släppa en frisk mussla i en vattenfyld skål, på hvars botten man
lagt några tums djup sand. Lemnas djuret här en stund ostördt, skilja sig snart
skalkanterna åt, och mellan mantelns kanter, som nu komma i dagen, framsticker
a-
J i JL
Fig. 291. Djuret af Dammusslan (Anodonta anatina)
från undra sidan; mantelflikarne tillbakavikna. . j
Nät. st.
Fig. 292. Nervsystemet hos Dammusslan
(Anodonta anatina).
fotens främre del liksom en tunga mellan tvenne läppar. Småningom skjutes foten
längre fram, hos större musslor ända till 4-5 cm.; den sänkes derpå ned i sanden
och djuret har styrka att resa sig upp på den samma. Med fotens tillhjelp rör sig
musslan nu långsamt framåt; den väg, der hon gått fram, utmärkes af en fåra i
sanden. Musslans fot motsvarar alltså till sin bestämmelse och äfven till läget
kryp-foten hos snäckdjuren. Hos ett fåtal musslor, såsom ostroneii, saknas foten helt och
hållet, i hvilket fall djuren äro fastväxta med det ena skalet.
Upptill vid fotens framkant ligger mun öp p ningen (b). Munhålan saknar all
slags beväpning för sönderdelande af födan, som inom denna klass består endast af
mikroskopiska organismer. Den korta, vida matstrupen vidgar sig till en mage,
omkring hvilken lefvern (fig. 292, i) är belägen. Tarmen bildar en eller tvenne
slyngor inom fotens öfre del och stiger derpå uppåt tätt under manteln och går från
denna punkt rakt bakåt till den öfra af de tvenne bakre mantelöppningarna (anal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
