Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLODMUSSLOR. 349
samt från slam, i hvilket de förra sönderfalla, eller ock böra djuren aflägsnas från
sådana bäckar, der stor växtlighet råder på bottnen. Erfarenheten ger stod åt ett
dylikt förfarande; ty i talrika vatten finnas på långa sträckor i synnerhet äldre
musslor, på hvilkas skal, liksom på stenarne, mångfaldiga lägre växter, såsom mossor
och alger, t. ex. Pontinalis-arter, frodas. Sådana exemplar äro ej blott fattiga på
perlor, utan, om de hysa några, äro dessa oftast värdelösa, färgade.
Af lika stor betydelse som näringen äro perlmusslornas
fortplantningsförhållanden. Genom att befordra och reglera dessa, vinnas nemligen tvenne syftemål. Dels
blir, naturligt nog, utsigten till djurens förökning och följaktligen till rikare
perl-afkastning större, ju mer lugn och säkerhet beredas dem under fortplantnings- och
utvecklingstiden, dels förringas den skada, det med näringen upptagna färgämnet
utöfvar, om det fördelas på en större mängd djur, som naturligtvis inom ett och
samma område upptager mera näring än ett fåtal. Färgämnet är nemligen af
vegetabiliskt ursprung och upplöst i bäckens vatten; fördelas det på ett större antal
individer, erhåller naturligt nog hvar och en mindre deraf, utan att dock brist på näring
behöfver uppstå.
De sätt, på hvilka en rikligare förökning af musslorna kan uppnås, äro tvenne.
I äldre tider funnos stränga stadganden af innehåll, att »i juli och augusti
månader, då perlnmsslaus fortplalltningstid inträffar, ingen må fiska i eller färdas fram
på dessa perlvatten». Nu för tiden hafva dessa visa regler fullkomligt fallit i
glömska, och just på den tid, då djuren för fortplantningen och äggens utveckling äro i
behof af det största lugn, äro de utsatta för ett hänsynslöst ofredande, hvilket
nödvändigtvis har till följd deras aftagande och utrotande. Lika obetingadt den nyss
nämnda regeln sålunda måste hållas i helgd, så vida man önskar ett höjande af
perl-afkastningen, lika vigtig är också anläggningen af musselbankar. Ställen i bäckar
med ren, slamfri sandbotten och klart vatten, i skydd för yttre skadliga inflytelser,
såsom högt vattenstånd, timmerdrifning o. s. v., äro lämpliga härtill. Antalet af de
djur, som här nedläggas, bör vidare afpassas efter medeltalet af den årliga
vattenmängden; till utplantering egna sig företrädesvis gamla djur, som icke mer hysa
några perlor.
Äfven i afseende på perlfisket måste man iakttaga vissa försigtighetsmått.
Erfarenheten lär nogsamt, huru långsamt perlorna växa. Genom att märka musslor
har man kunnat bevisa, att perlor, stora som ett knappnålshufvud, på ungefär 12 år
hinna en liten ärtas storlek, och att perlor af den storlek, som flodperlmusslan
vanligen frambringar, behöfva inemot 20 år för sin bildning. Att man emellertid föga
uppmärksammat dessa bildningsförhållanden, bevisar det dåliga tillstånd, i hvilket de
europeiska perlfiskevattnen befinna sig och hvars orsak just ligger i de allt för ofta
upprepade hemsökelser, för hvilka perlmusslorna under de närmaste århundradena
varit utsatta.
Det andra hufvudslägtet inom familjen, hvilket äfven i det föregående omnämnts,
är Anodonta, som, hvad djuret beträffar, föga skiljer sig från Unio. Skalet är tunt,
bräckligt, låskanten är rak och saknar tänder; under låsbandet finnes endast en
långsgående lamell. Anodonterna föredraga slamfylda, stillastående vatten framför rent,
flytande. De två vigtigaste formerna af detta öfver nästan hela Europa utbredda
slägte äro Anodonta cygnea och A. cellensis. Den förra är äggformig eller något
rhombisk med rundad undre kant; den uppnår 20 cm. längd och 11 cm. höjd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
