Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLÖTDJUK, MUSSELDJUR, TVÅMUSKLIGA HUBSLOE.
till borrmusslornas familj hör äfven den för sin förderfbringande verksamhet illa
beryktade s. k. Skeppsmasken (Teredo). De ödeläggelser denna masklika mussla
anställer, äro betydliga nog för att rättfärdiga så väl det dåliga rykte hon vunnit,
som ock Linnés uttryck, då han kallar henne calamitas navium (skeppens förderf).
Hon gör nemligen bruk af sin borrande förmåga på allt i hafvet befintligt trävirke,
såsom skeppsvrak, dammar, resta till skydd mot oceanens inkräktningar, bropelare,
pålvirke och fartyg m. m., som genomfrätas i alla rigtningar, så att de inom kort
sönderfalla, ur stånd att motstå vågornas våldsamhet. Den skada skeppsmasken på
detta vis årligen förorsakar, är svår att beräkna, men att den är högst betydlig
framgår af den allmänna klagan, som från alla haf förspörjes deröfver samt af de stora
utgifter man gör för att skydda sig mot dess härjningar. Innan man fann på, att
upp till vattengången bekläda skeppen med bly och koppar, gjordes mången djerf
handels- eller upptäcktsresa om intet genom detta djurs förvållande, och särskildt led
Fig. 298. Borrmusslans (Phokis) skal. Nät. storl.
den engelska handelsflottan genom det samma stora förluster. Vanligen antager man
att skeppsmasken efter midten af 17:de århundradet från de tropiska hafven infördes
i Europa; men då man har tillräckliga bevis för, att flera arter verkligen äro
inhemska i vår verldsdels haf, så försvinner dermed äfven hoppet om deras utrotning under
stränga vintrar eller genom ogynsam väderlek, hvilket eljest vore tänkbart på grund
af deras lefnadssätt nära ytan och till och med på ställen, som blottas af tidvattnet och
derför mer än andra äro utsatta för vädrets skiften. Under åren 1731-32 rådde i
Nederländerna stor förskräckelse, när man upptäckt att skeppsmasken anstalt sådan
förödelse på pålvirket i dammarne vid Friesland och Zeeland, att fara vore för deras
instörtande, hvarigenom hafvet skulle åter inkräkta områden, som man med oerhörda
ansträngningar tillkämpat sig från det samma. Lyckligtvis lemnade djuren några år
senare dessa dammar, men den skada, de med sitt mineringsarbete vållat,
uppskattades till flera millioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
