Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSTRON. 367
Östersjön, har uppenbarligen sin grund i vattnets allt för ringa salthalt i detta bäcken.
Det minimum af salthalt, som ostroneii behöfva for sin existens, är omkring 17 per
mille; fetast och smakligast blifva de, då salthalten uppgår till 20-30 per mille.
Sålunda träffas de bästa ostronen på sådana ställen, der hafssältan mildras genom
utflödet af större floder, såsom vid Havre, Rochelle, Ostende, inom Thamesvattnets
område o. s. v., under det ostron från t. ex. Norges vestkust, som för öfrigt genom
sin storlek angifva, att de der finna alla vilkoren för sin fulla utveckling uppfylda,
anses mindre välsmakande än de förra.
Redan hos de gamle romarne stodo ostronen i högt anseende såsom läckerhet,
och man förskaffade sig de samma från skilda trakter för att utplantera dem i
naturliga eller konstgjorda vattenbassiner. Men att denna mussla redan i forntiden
haft en vida större betydelse än att utgöra en läckerhet på de rikes och förnämes
bord, bevisa de lemningar nian funnit af dem i de s. k. »kökkenmöddiugarne» vid
Jutlands ostkust och på danska öarna, och som tyda på, att ostronet utgjort ett
vigtigt födoämne för Europas urinvånare. Dess förekomst i dessa afskrädeshögar lemnar
derjemte - i förbigående sagdt - den högst intressanta upplysningen, att ostronet
på denna tid hade en långt större utbredning mot söder än i våra dagar, i det
åtminstone hela södra Kattegat då utgjorde tillhåll för det samma och följaktligen egde
vida större salthalt än för närvarande. Detta förhållande jemte andra omständigheter
har åter ledt till slutsatser i afseende på Sveriges och Finlands utseende på denna tid.
Redan Aristoteles talar om ostronodling, och hos romarne anlades, enligt
Plinius, redan ett århundrade f. Kr. ostronbassiner, hvilka under den följande tiden
allt mer kommo i bruk, då, enligt hvad ofvan antydts, man satte högre värde på de
från främmande haf, i synnerhet Englands kuster, införda ostronen, än de i
Medelhafvet förekommande. Pontoppidan anför en i Danmark utbredd sägen, att
ostronbankar anlades år 1040 vid Schleswigs vestkust. Att ostronodlingen under medeltiden
åtminstone ej fullständigt upphört, framgår af en under Edvard den tredje 1375
utfärdad lag, att ostronyngel ej finge samlas och utplanteras under annan tid af året
än i maj månad. Det land, som under den följande tiden, så vidt man känner,
egnade största uppmärksamheten åt odling och vård af ostron, är England. Då
ostronen fingo allt större afsättning i den hastigt tillväxande hufvudstaden, blef man
snart betänkt på att anskaffa ett tillräckligt förråd deraf i stadens närhet. Man fann
att Thaniesmy nu ingen och dess omgifning voro synnerligen lämpliga platser för
frambringande af de mest omtyckta ostronen och anlade derför här i stor skala bankar
af ostron, som hemtades dels norr-, dels söderifrån. Denna anläggning lär hafva
skett omkring år 1700. Man har beräknat den mängd ostron, som numera årligen
torgföras i London och till största delen hemtas från dessa bankar, till 130000 bushels,
af hvilka en fjerdedel sändes ut till landsbygden.
Ostronbankarne hafva ett dubbelt ändamål: de äro på samma gång
uppfödnings-anstalter och magasin. Verldsbekanta äro dylika bankar i Ostende, Marennes nära
Rochefort och Cancale i norra Frankrike. De ostron, hvilkas uppfostran skall
fulländas i pensionerna på förstnämnda ställe, komma alla från Englands kuster. De
murade eller timrade, med brädbotten försedda bassiner, i hvilka de sorgfälligt
öfver-vakas, stå genom slussar i förbindelse med hafsvattnet, som förnyas inuti dem en
gång om dygnet. Marennes’ dammar, de s. k. claires, förses endast 2 gånger i
månaden, vid springflod, med friskt vatten. Deras ytinnehåll vexlar mellan 250 och
300 qvm.; äfven dessa stå i förbindelse med hafvet genom en sluss, hvarigenom
vattenhöjden regleras. Ostronen insamlas under september månad från de angränsande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
