Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjälpa dem på traven och inte låtsas
om deras trulighet. Hon klappade honom
åter på skuldran. Han drog ihop sig
och sköt rygg.
Fakirer äga förmågan att gradvis
utestänga tingens värld och samla sin själ
i en sfär av vilande tystnad. Kroppens
händelser betyda intet. Ynglingen tyckes
ha varit en fakir eller någonting ditåt.
Mitt i den bullrande jazzsalen, utsatt
för en energisk kvinnas välvilliga försök
att »pigga upp» förblev han passiv och
gediget orubblig som en uppstoppad säl.
På estraden stego nu badianerna, par
efter par, rörde sig med skicklig
långsamhet och det sorgbundna, nästan
smärtsamma allvar, som utmärker vissa
av deras krigsdanser. Brenner glömde
sin fete fakir och iakttog dansen.
Kanaljen och Rödhättan kommo sirligt
singlande, estetiskt dinglande ned mot
estradens kant. De varsnade de båda feta
fulingarna, deras mjölkglas och grogg.
Synen gladde dem. De nickade,
blinkade och logo. Brenner syntes smittad
av fakirens letargi, hon stirrade oberörd
framför sig, som om det vänliga, vackra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
