Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alstrades av danslystnad och återstående
sjuttiosju procent äro att fatta som ett blygt,
skälmskt, finurligt frieri. Liknande
kvinnliga frierier lära förekomma på
vissa öar i den oceanska arkipelagen
samt i amerikanska söndagsskolor.
Upphovet till dansen lämnade den
efter några minuter. Hon förde Lunsen
med sig till utgången, kysste honom på
den något uppsvällda kinden och sa:
Förlåt att jag dängde till! Tack för mig
och hälsa din lilla mamma! Hon stack
en pepparmyntspastill i den alltjämt lätt
förvirrade ynglingens mun och skildes
ifrån honom i all sämja.
På vägen till hotell Atlantic hann hon
sansa sig. Det är en svår stund då
upphetsningen ger vika. Trötta timmar följa.
Missmodet smyger på tysta fötter bakom
– brådskar icke men hinner fatt –
lägger sin slaka men sega arm kring midjan
– trevar med slappa fingrar kring
barmem – söker hjärtat och finner. Festen
hade varit lyckad. Brenner hade firats
till evinnerlig åminnelse. Åtminstone för
henne själv. Barnen skulle snart glömma
henne. Barn och blinkmånsar glömma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
