- Project Runeberg -  Lotten Brenners ferier /
252

(1928) [MARC] [MARC] Author: Hjalmar Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svarade en smula bryskt: Å i helsicke
heller! Vi ha minst tvåhundra kilometer
kvar. Han ökade genast farten och
hennes övermodiga hand kröp snällt
tillbaka i filten. Han sa:

Var tog ni den där örfilen? Den var
bra. Den visar, att ni är en fulländad
intrigant. Ser ni – hon ämnade fånga
mig med den där örfilen. Jag tillstår,
att hon handlade fullständigt öppet och
ärligt. Svekligt förfarande är inte
hennes sak. Hon hade sagt mig, att hon
skulle ställa till med en liten skandal.
Sen fick jag reda mig så gott jag kunde.
Vad gör man om man offentligen får en
örfil av en dam? Är hennes man
närvarande bör händelsen kunna förlöpa
tämligen enkelt och rätlinjigt. Mannen
ställes till ansvar. Men jag ber er. Att
ställa honom till ansvar? Jag hade hans
ögon i mina hela tiden – då hon kom
emot mig – då hon stod framför
mig – då hon slog mig. I själva
verket var det en tvekamp oss emellan
– honom och mig. Hans förkrossande
styrka låg just i hans svaghet. Vi borde
ha varit solidariska. Han svek mig. Sköt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:45:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brenners/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free