Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behövas. De foro genom två stora städer
med virvlande sommarkvällsstoj. De
ständiga, gälla signalerna livade upp
henne. Minnet av balen och bragden,
festen och örfilen styrkte hennes
självkänsla. Hon rätade upp sig och
betraktade populasen med välvillig men hög
min, just som en prinsessa. Hur många
av dessa hade firats med en lysande
fest på den Främmande kusten? Ingen,
absolut ingen! Det kunde hon sätta sig
på, där hon satt! Eller hur många hade i
ett avgörande ögonblick funnit en
blixtrande idé?
Åter ute på sandslätten, insugna allt
djupare i ett enformigt, dött landskap,
blev hon lite mindre prinsessa.
Dessutom började tröttheten tynga. Tankarna
somnade sakta. Han väckte dem åter,
sägande:
Än i denna stund begriper jag inte
var ni tog den. Mitt lama försök lurade
ingen. Jag kände oss båda svepta i ett
brännässlenät av blickar. Hettan stod
still omkring oss alldeles som hettan före
ett åskslag. Så drev ni den tjocke pojken
på kinden. Det var genialt. All den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
