Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelska brev ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig att hålla efter oss. Vi måste lyfta upp dynorna
i vagnen för att bevisa, att vi ej hade något
misstänkt. Vår chaufför hade olyckligtvis en
revolver i sin väska, och då ulanen hittade den,
skrek han av triumf och visade den för officeren.
Under tiden uraktlät han aldrig att sikta på oss
med sin egen revolver, ty han tycktes vara fast
besluten att se min väns blod. Chauffören häde en
tidning på sätet bredvid sig, och sergeanten gjorde
anspråk på den. Chauffören hade också en fin
hård filthatt hängande i en näthylla och i den
tron, att ulanen pekade på den, tog han hatten
och räckte den till soldaten med den artigaste
franska bugning, med kullen uppåtvänd och
hållande i brättena med bägge händerna, som om
det varit en bricka. »Jag vill inte ha er hätt,» sade
sergeanten i ännu barskare ton. »Jag vill ha er
tidning.»
Tidningen och några kartor voro allt vad han
tog. Andra tidningar och min fältkikare lågo
inuti bilen, men dem rörde han icke, ej heller
undersökte han våra fickor. Vi blevo ej ens
tillfrågade om vårt yrke eller varför vi voro ute
och bilade mitt emellan de båda fronterna.
Sergeanten hade tydligen en plan, men officeren
var mera humant anlagd och hade ingen plan.
Slutligen sade han i sträng ton, i det han
lämnade tillbaka våra passersedlar: »De här
papperen duga inte till någonting.»
»Vad önskar ni då?» frågade vi. »Vi stå till
ert förfogande.»
»Ni kunna ge er av,» svarade han och tilläde på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
