- Project Runeberg -  Brevställaren: Affärs- och privatkorrespondens, platsansökningar, tjänste- och tjänstgöringsbetyg, affärs- och rättshandlingar, post- och telegrafunderrättelser, m.m. /
6-7

(1918) Author: Axel Carlborg - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmänna råd och anvisningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brevets form och innehåll.[1]

SKRIFTENS YTTRE ANORDNING.

Ett brev börjar vanligtvis med ort och datum (t. ex.
Stockholm den 24 augusti 1909) överst till höger på sidan,
sålunda på dennas första rad, om papperet är linjerat, men
eljest omkring 2 cm. från papperets överkant. I privatbrev
skrives dock ort och datum ofta sist (till vänster å raden
under brevskrivarens namn).

Till vänster å papperet lämnas en marginal (ett oskrivet
rum) av 2 à 3 centimeters bredd, beroende på papperets
storlek; en obetydlig högermarginal kan ock lämnas, ehuru
detta är av mindre betydelse. Titeln (tilltalsordet) börjar
omkring 2 cm. till höger om marginalen; till höger under
adressatens namn bör i affärsbrev och privatbrev till för
brevskrivaren mera obekanta personer utsättas adressorten.
Första raden ävensom varje ny rad i texten begynnes
i jämnhöjd med titeln, alltså cirka 2 cm. från marginalen.
Texten börjas 4—5 linjer under överskriften. Varje
nytt ämne i texten bör avhandlas i en särskild avdelning,
börjande med »ny rad». Underskriften anbringas till
höger under texten, varvid man bör akta sig för att låta
texten sluta längst ned på en sida och underskriften sedan följa
fristående å den nästa. Detta kan man lätt undvika genom
att efter omständigheterna draga ut på eller sammantränga
handstilen.

HANDSTIL M. M.

Särskilt inom affärsvärlden är en vacker handstil (piktur)
ett företräde av största betydelse. Man behöver endast
studera annonserna om »lediga platser» för att finna, huru
ofta en god handstil uppställes såsom oundgängligt
kompetensvillkor för sökande av kontorist-, bokhållare- och
liknande platser. Att ha en »vacker stil» är emellertid ej
allom givet, men i varje fall kan man av en »skrivkarl»
fordra, att hans handstil är läslig och jämn samt fri från
onödiga slängar och krumelurer. Likaså bör envar beflita
sig om att skriva fort och flytande.

Ändringar, raderingar, överstrykningar, skrivning
mellan raderna, bläckpumpar och allt slags »sudd» bör man
noggrant undvika. Man gör då klokare i att skriva om
brevet.

Ansökningar böra alltid vara av den sökande egenhändigt
såväl skrivna som underskrivna med vanlig handstil
(ej på skrivmaskin eller annan mekanisk väg). Inom
affärsvärlden användes däremot skrivmaskin numera i mycket
stor utsträckning. Även ett maskinskrivet brev bör dock
alltid vara försett med avsändarens egenhändiga namn-
eller firmateckning. För privatbrev är det i regel mindre
artigt att använda maskinskrift.

TITULATUR, ÖVER- OCH UNDERSKRIFT.

I Sverige, där vi faktiskt sakna ett allmänt antaget
tilltalsord, är titulaturen en mycket ömtålig sak i såväl tal
som skrift. Det gamla tilltalsordet I är alldeles bortlagt
och det nya Ni har ännu ej vunnit fullt burskap i språket.
Jämväl det förr mycket nyttjade uttrycket Titulus har
fullständigt kommit ur bruket.

Enklast ställer sig saken i fråga om överskriften i ett brev.
Såsom överskrift i sådana affärsbrev, som växlas mellan
köpmän eller andra näringsidkare inbördes, användes
numera vanligen endast tilltalsordet Herr (resp. Fru och
Fröken) eller till handelsbolag Herrar, jamte adressatens namn,
t. ex. »Herr C. J. Lundström», »Herrar Franklin & C:o».
I brev till aktiebolag, föreningar, sällskap och dylika
sammanslutningar plägar man endast framför institutionens
namn inskjuta ordet Till, som då skrives på raden över,
ett stycke närmare marginalen, t. ex. »Till Aktiebolaget
Nordiska Såpfabriken», »Till Sällskapet Enighet» o. s. v.
I andra brev till obekanta, betitlade personer, utsätter
man deras titel jämte ordet »Herr» och namnet, t. ex. »Herr
Generaldirektören N. N.», »Herr Greve X.», »Herr Doktor


[1] Till brev räkna vi här även ansökningar till enskilda
personer
. — Om brevpapperets form är talat i nästföregående
avdelning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:00:23 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/brevst/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free