- Project Runeberg -  Brevställaren: Affärs- och privatkorrespondens, platsansökningar, tjänste- och tjänstgöringsbetyg, affärs- och rättshandlingar, post- och telegrafunderrättelser, m.m. /
14-15

(1918) Author: Axel Carlborg - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmänna råd och anvisningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

platsombyte, utan att dock på något sätt uttala sig
nedsättande om sin nuvarande principal. Fordras kaution, skall
sökanden uppgiva den säkerhet, han är villig och i stånd
att ställa. Brevet avslutas med några artiga ord jämte den
vanliga hövlighetsfrasen (»högaktningsfullt») samt sökandens
namnteckning och tydlig adress.

En ansökan bör vara artig utan kryperi eller smicker och
självmedveten utan skrävel och skryt. Den bör också vara
avfattad i ett grammatikaliskt korrekt språk. I privatbrev
kan man däremot tillåta sig större språklig frihet,
exempelvis genom användandet av talspråkets förkortningar
(ha, ta, bli etc). Sådana uttryck som »hasteligen», »i
största hast» eller liknande äro i alla slags brev ytterst oartiga.
Om man på knapp tid måste avfatta en skrivelse och
fruktar att denna bär spår därav, bör man i stället för att
använda dylika uttryck ursäkta sig med några lämpliga ord
i texten. Ett vanligt oskick i brev — särskilt i
fruntimmersbrev — är inryckandet efter den egentliga skrivelsens
slut av ett s. k. postskriptum (P. S., efterskrift). I
affärsbrev och ansökningar få emellertid dylika postskripta
absolut icke förekomma och även i privatbrev bör man helst
undvika dem eller åtminstone spara dem för den allra
intimaste korrespondensen.

Inlagor till myndigheter och juridiska handlingar.

En inlaga till myndighet begynner ej med ort och datum,
utan med överskriften, som bör bestå av ordet »Till» jämte
myndighetens officiella namn eller titel. Man skriver
exempelvis: Till Kungl. Generalpoststyrelsen, Till Konungens
Befallningshavande i Örebro län, Till Stockholms
Rådhusrätt, Till Åkersbo Häradsrätt, Till Kungl. Maj:ts
och Rikets Svea Hovrätt (Göta Hovrätt, Hovrätt över
Skåne och Blekinge), Till Konungen (i inlagor till konungen,
kungl. maj:t eller högsta domstolen), o. s. v. Dylika
inlagor böra aldrig ställas till någon namngiven person.
Ordet »till» skrives numera vanligen på samma rad som
myndighetens namn, utom i platsansökningar och liknande
handlingar, i vilka det plägar sättas på raden över,
närmare vänstra marginalen, t. ex.:

        Till
                Kungl. Arméförvaltningen.

Såsom underskrift i inlagor till myndigheter användes i
regel ej någon hövlighetsterm (aldrig »högaktningsfullt»),
utan endast ort och datum jämte namnteckningen, vilka
skrivas längst till höger under texten. I stället inryckas i
textens början ordet »vördsamt». Inlagor ställda till
konungen avslutas dock alltid med uttrycket »underdånigst»
jämte namnet (längst ned till höger). Ort och datum
skrivas där vanligtvis på raden över »underdånigst» närmare
vänstra marginalen. I texten användes i dylika inlagor i
stället för »vördsamt» uttrycket »i djupaste underdånighet».

I alla inlagor till myndigheter bör man å varje sida
utmed ryggen av arket lämna en marginal av minst tre
centimeters bredd (för att inlagan skall kunna inhäftas). Å
första och tredje sidan av ett ark lämnar man sålunda en
oskriven vänstermarginal av nämnda bredd; å andra och
fjärde sidan börjar man däremot skriften längst ut vid
arkets vänstra kant och lämnar i stället marginal till höger.
I andra juridiska handlingar lämnas däremot endast
vänstermarginal. Överskriften i en inlaga anbringar man
ungefär på sjätte linjen uppifrån (eller, om man använder
olinjerat papper, på motsvarande avstånd från överkanten).
I övrigt är det skrivnas fördelning på papperet beroende
på skrivelsens längd. I längre inlagor behöver man
endast lämna 4 à 5 linjer tomma mellan överskriften och
texten (i stämningsansökningar och lagsökningar dock
något mera, för att resolutionen skall kunna inryckas
därstädes), i kortare ansökningar kan man lämna t. ex. 8—12
rader. Om »ny rad» gäller det förut (sid. 6) anförda.
Särskilt i handlingar, som tjäna till bevis om rättigheter
(t. ex. köpekontrakt, testamenten etc), bör man emellertid
söka avpassa sin stil så, att texten löper över från ett
ark och till ett annat, så att man icke börjar en ny

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:46:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brevst/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free