Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
vikt på. De rent-akademiska synas mig tillräckliga. Vi
äro ej blott snillets och smakens, utan äfven fridens och
försoningens härolder. Vår vise lagstiftare har ju till och
med förbjudit oss att svara på något emot oss riktadt
ovett och i allmänhet allt vittert bärsärkeri — ett politiskt
kunde han ej ens anse såsom möjligt.–-
I ditt eget namn har du redan mer än en gång så klart
och tydligt uttalat dig öfver dessa ämnen, att ingenting
mer är att tillägga, ehuru jag gärna medger, att den
ifrågavarande biten är en af de poetiskt vackraste uti alla dina
»kämpavisor». Men ordföranden af hela Svenska
akademien har ej alldeles samma fri- och rättigheter ...
Mig tyckes, att det för dig bör bli ganska lätt att
i stället för denna antirabulism infläta lika så många rader
af beröm för 1809 års hvälfningsriksdag, då ju sal. Mörner
grundlade sill ryktbarhet som medborgsman och talare
(han har själf sagt mig, att han flere hundrade gånger visat
sig på sin bänk). Detta kunde ju sluta med en from
önskan, att den tidens ande länge hos oss må sväfva öfver
vattenmassan af vår vältalighet m. m.1
Denna anmärkning synes mig ej ovärdig att af dig
själf litet närmare öfverläggas och begrundas. Alla de
följande äro af ingen vikt, knappt såsom »dammborstande».
— Jag gör dem blott, såsom mången advokatfiskal på
dragande kall och ämbetes vägnar, sedan du en gång på skämt
kallat mig din Aristark. Således hemställer jag, huruvida
det ej torde synas litet hårdt att uti 3 versen »inga gratier
söngo vid hans vagga». Sant är det visst som Guds ord,
men man tänker sig därvid genast något lymmelaktigt, som
1 Tegnér uteslöt också det åsyftade stället om den partisjuka
yran, som kysser ej, men biter »sin välgörares hand etc.»; men han
satte icke dit något i den riktning B. bär föreslog (jfuppl VII: 158 f.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
