Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nens sak såsom konstnärskåren var sammansatt i
Sverige. Hvad byggnaden beträffar, ville parisarne
för sin del få till stånd ett stort expositionspalats för
både konst och industri, men utan någon som helst
klubblokal, utan rökeri och superi, som de sade. Det
hela skulle ställas på aktier, då behöfdes ingen
sammanslagning af kassorna.
Ja, sådan var nu ställningen inom förbundet
(våren 1890), då man plötsligt fick veta att
Konstakademien, via regeringen, ingått till riksdagen med
begäran om medel till en omfattande ombyggnad och
nybyggnad af akademiens hus, där nu också en storartad
utställningslokal skulle inrättas. Denna upptäckt gaf, på ett
alldeles oemotståndligt sätt, signal till ett aktivt
ingripande från Konstnärsförbundets sida till förmån för
den tilltänkta föreningen. Icke minst lifiig aktion,
åtminstone i pressen, utvecklade under den
kommande tiden de nyssnämnda "optimisterna". Vi hade
fått klart för oss att man, genom att i tid framkomma
med en fullt färdig och ekonomiskt betryggad plan
till en stor expositionsbyggnad och en alla konstnärer,
äfven akademiens, omfattande förening, skulle kunna
förhindra akademiens byggnadsplan — hvad
utställningslokaler beträffar — när denna kom före i
riksdagen, och därmed också för framtiden borttaga hvarje
möjlighet för akademien att återupprätta sitt tidigare
"ledareskap" härhemma.
"Skeptikerne" förhöllo sig härunder fullkomligt
passiva. De sågo endast, om möjligt, än mera
skeptiska ut. Meri parisarne opponerade däremot högt och
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
