Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
vud, att jag riktigt ma få klappa dig. Se nu inte
längre bekymrad ut! . . . När du blir större ska’vi
meta tillsammans, och då skall jag trösta och roa
dig.
Erika (afsides).
Måtte dessa lyckliga fantasier, alltid följa honom!...
Anton (vändande sig ät
venstra sidan).
Nå, hvem är du då, som, glad och yster, är så
olik din kamrat? . . . (lyssnande) . . . Bjuder du
ljus och salighet utan ända, du som är dödens
engel? . . . hm, hm, (han tycks begrunda detta) ja
så, ju förtroligare du närmar dig mig, desto mera
nalkas jag döden; . , . men när din bror kommer,
lutar det åt lifvet[ — det var ju så, du sa’ mig?
Tack, tack; men håll dig nu i styr! . . . dansa
inte så häftigt ; . . . du får inte springa upp på min
axel; ... du kan då lätt falla ner och slå ihjäl dig.
Du ler, du. Nej, gå inte ifrån mig, hör du! . . .
bli’n qvar bägge två! — (sorgset) det är bäst som
det är, — jag vill inte dö — det är så hemskt och
svart, der nere i djupet; — jag vet ju hvilka sora
ligga der förut. Usch! usch! . . .
Erika.
(Afsides.) Olycklige! . . . (till Anton) Tala
vackert med dina englar, Anton lilla, så gå de inte ifrån,
dig; — de bli ju eljest rädda, och då får du ju ’
aldrig se dem mer.
Anton (llir nu först varse Erika).
Ja så, du är här Erika, det var bra! . . . liar
du då också talat med mina englar? . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
