Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ger Amman, att vi måste skiljas! . . . men så vill
jag också säga pappa, att det är för mig detsamma,
som att skiljas vid lifvet; och pappa får väl sjelf
en gång se slutet. (Hon närmar sig dorrn för att gä.)
Haraldson (hejdar henne).
Vänta flicka, vänta! ... jag vill . . . jag . . .
(obeslutsam.) jag . . . hvar är Amman? . . .
Gabriella.
Han gick för att söka upp Anton, och ställa
honom tillfreds, ty ett anfall af den vanliga
galenskapen fick åter makt med honom, så snart han fick
se Amman härinne.
Haraldson.
Hm! , , . den fåningen kommer nog igen, och
hvarom inte, så . . . är ingen skada skedd. Du kan
bedja Jaktlöjtnanten komma hit i morgon; ... jag
vill . . . ser du, ... jag vill besinna mig bättre —
lian får ursäkta att jag inte nu kan tala med
honom.
Gabriella.
Tack, goda, snälla pappa! ... jag skyndar
genast att underrätta Arvid härom. Tro mig, . . ,
lian skall för denna godhet aldrig glömma att
älska och värdera pappa! . . . (skyndar ut.)
SJETTE SCEN,
Haraldson (ensam).
Älska och värdera mig! . . . jaha! ... för det
jag slagit ihjel fadren kanske! . . , nej, nej! . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
