Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
FJERDE AKTEN.
Ett hal/upplyst fängelse. Fid ridaens uppgång
ligger gubben Haraldson sofvande, på ett
simpelt läger. — Birger, sitter med hufvudet
tutadt mot ena hunden, försjunken i djupa
tankar.
FÖRSTA SCEN.
BIRGER, HARALDSON.
Birger (för sig sjelf).
Således i dag skall, inte jorden, men Skaparen,
återta sitt lån! . . . det blef mig då inte förunnadt,
att i en redlig ånger; ... i ädla och nyttiga
välgerningar, fä aftvå mina brott! . . . Nåväl! . . .
äro dessa brott försonade, med mitt eländiga lif, —
hvarföre då knota? . . . hvarföre då ej med
glädje gifva lagen sitt offer! . . . men hon! . . . hvad
skall det väl bli af henne? ... 0, min Gud! —
skall väl någon mildt förbarma sig öfver båda
dessa oskyldigt brännmärkta qvinnor? ... —
Beklagansvärda syster! . . . Olyckliga maka! (djupt rörd.)
Rysligt grep mig förbannelsen den stund, då jag
faslkcdjadc ditt rena, skuldfria lif vid milt, — och,
med förvilladt uppsåt, kastade dig i den redan
öppnade afgrunden. Ingen ånger! — ingen död! —
förmår nu mera bortvältra denna förbannelse! (Han
framtar ett försegladt bref ur fickan, snm han noga
■ betraktar ) Månne väl innehållet af delta bref skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
