Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STILPROBLEMET I DEN MODERNA KONSTEN ’ 17
efterhärmningens väg, där fotografien för framtiden
lovade att kunna "träffa likhet" på ett mycket
tillförlitligare sätt än någonsin bildkonsten, eller på den
subjektiva, temperamentsfyllda vägen — "naturen sedd genom
ett temperament" — där allt slutligen visat sig löpa ut
i idel subjektiv nyck, virrvarr och osäkerhet. En stor
tomhetskänsla hade slutligen gripit konstnärerna inför
likheten som konstnärligt ideal. En reaktion blev under
sådana förhållanden till en bjudande nödvändighet, ty
tomhetskänslan skapar ingen konst, den förmår bara väcka
begär efter den. Fullhetskänslan allena skapar.
■Att reaktionen mot naturalismen blev så exceptionellt
våldsam låg i sakens natur. Antitesen mot 1800-talets
naturalism måste sökas långt borta. Efter "likhet mecl
verkligheten" som ideal för konsten blev det nya målet
största möjliga olikhet med verkligheten. Så långt
svängde pendeln denna gång. .Reaktionen gällde inte
bara illusionismens banala ögonvillor utan samtidigt
också romantikens mer raffinerade och subjektiva
förvillelser. Konsten och konstnärerna brunno av begär
efter fast mark under fötterna.
Efter individualismens nycker längtade man efter något
påtagligare, mindre variabelt. Efter naturalismens
relativitet i allt längtade man åter mot det absoluta. Efter
århundraden av clair-obscure, atmosfäriskt dunkel eller
dimmighet längtade man efter renhet och klarhet. Efter
all analys och detalj förvirring sökte man till enkelhet och
syntes. Efter striden om "likhet med naturen" sökte man
en konst, där denna strid för framtiden var avblåst och
inga jämförelser med naturen längre möjliga. Efter all
akademilärdom och överkultur längtade och trängtade
man efter naivitet — efter primitivitet.
Paul Gauguins utveckling, då han överger Paris och
2. — Bergh, Stilproblemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
