Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
RICHARD BERGH
mellan de två världarna, den organiska och den
oorganiska. Så var fallet i den antika konstvärlden.
Arkitekturen var här inte bara konstens naturliga bottenvåning,
den var samtidigt den ledande konsten i de bildande
konsternas syskonkedja, och inte en gång den fria konsten,
det vill säga det självständiga skulpturverket och den lösa
färgbilden, avlägsnade sig i den antika konstens
glansdagar långt från arkitekturen utan dröjde inom håll för
dess reglerande och stilpräglande inflytande. All konst
ägde här matematiskt sköna mått och arkitektonisk
hållning, men den levande människokroppen stod det oaktat
i centrum för allas, konstnärens och icke-konstnärens •—
intresse. Även arkitekturen utsmyckades flitigt med
organiskt-humanistiska former för att bli än mer
stäm-ningsväckande.
En annan fullt lika originell, västerländsk konst
hat-funnits, vilken också löst det tvåhövdade problemet på
ett i allo lika mönstergillt sätt. Det är gotiken. Om i
den antika konsten de organiskt-humanistiska
bildformerna anbragta på arkitekturen stundom kunna verka som
kompletterande element i sista hand till en grundstomme
i strängare matematisk stil, så verka de däremot i gotiken
inkomponerade i själva arkitekturen och liksom vordna
ett med denna. Men de synas dock aldrig mer insnörda
i stenstil än att en intim och sympatisk inlevelse i verkets
organiska delar kan i rätt ordningsföljd göra det första
elementära intrycket rikare och innerligare. Den
arkitektoniska stommen har för resten här, redan den, till
skillnad från den grekiska arkitekturen nära nog organiskt
liv, varför sammansmältningsprocessen sker lättare och
våra allmäntmänskliga känslor i hög grad underhjälpa
njutandet av byggnadsverket i alla dess delar. Särskilt
är detta fallet med den gotiska katedralen. Ehrensvärd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
