- Project Runeberg -  Stilproblemet i den moderna konsten /
52

(1919) [MARC] [MARC] Author: Richard Bergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52

RICHARD BERGH

med kunna glömma helt eller delvis för betydande
konstnärliga egenskaper.

Men antiken och gotiken, som vi nu grundligt känna,
ha längesedan visat västerlandet, att en klar matematisk
grundordning i själva kompositionen, det vill säga i
helheten, låter sig mycket väl förenas med sköna,
naturalistiskt välskapade former i delarna. Och de ha samtidigt
visat, att på detta sätt den hittills högsta konst av rent
västerländskt skaplynne frambragts. Men det är just
detta västerländska skaplynne man nu vill göra våld på
till förmån för det österländska och primitiva. Den
matematiska sidan av bildkonsten, det nödvändiga
skelettet i denna, vilket så länge förbisetts eller legat djupast
i botten på konsten, skall nu till straff därför klädas av
och läggas ovanpå det hela och i stället skall nu natursidan
begravas i djupet eller deformeras eller sönderhackas i
oorganiska smådelar, bekväma att fritt och utan tanke
på några naturlagar sammanställas till ornamentala,
kvasikaleidoskopiska verkningar eller till "en högre
konstnärlig ornamentik" som det heter.

Detta sista är fallet i kubismen sådan denna
småningom utvecklats under allra sista tiden. Vid sidan av
kubismens tredimensionella, deformering av naturen och
människan förefaller Matisseskolans godtyckliga ytmönster
lekande koketta, ja, stundom nära nog söta.

Både antiken och gotiken uppställde i fråga om relief
den fordran på konstverket — det målade likaväl som
det skulpturala — att det skulle erbjuda åskådarens öga
en rytmiskt ordnad djuprörelse, ohärmat fortlöpande från
ett enhetligt förgrundsplan genom bildens olika fast
markerade och enhetligt uppbyggda mellanplan bort till ett
enhetligt b ak grunds plan. Denna fordran på omutlig
klarhet i reliefen, som också var högrenässansens framför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:48:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brstilprob/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free