Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som himmeln är hög, vaknar inom honom första
gången den djupa oändlighetskänsla, hvilken ligger
på botten af det bästa Tavaststjerna diktat och
känt. Här mins han också sin moders död. Den
kommer som ett värdighetens slag midt i hans
fkntasilif, och den berör honom på det underliga,
djupa och dock halfva sätt, som är eget för
fantasins barn. Han nämner det altsammans som
någonting, hvilket han endast till hälften förstår.
Beundransvärd är den enkla ton af undrande
barnasorg, som tolkas i dessa verser:
Helt högtidlig i syskonens ring,
väntade han som alla,
spändt på det okända någonting,
hvilket vi döden kalla.
Döden kom — och så blef han kysst
ömt så af far som systrar,
grät såsom alla bittert och tyst
bamsorgen bort, som fördystrar.
Moderlös blef han kallad se’n —
— Men som naturligt var finna vi honom
strax efteråt i drängstugan. Fantasins nöjen
tillfredsställa icke i längden. Lifvet har också sina
reella fröjder, och tobak och kortspel höra till
ungdomens mest frestande. Tavaststjerna förstår att
sentera tjuskraften hos de fröjder, som äro
otillåtna, och han sympatiserar med lille Karl, när han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
