- Project Runeberg -  Om Engelbrekt Engelbrektsson och betydelsen af hans verk /
25

(1893) [MARC] Author: Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Engelbrekt sökte man tillfredsställa genom att gifva honom
Örebro slott och län på lifstid, men han höll i juni ett
möte i Uppsala med de fosterländskt sinnade rådsherrarne
och aftalade med dem, att man endast i sådant fall
skulle underkasta sig uppgörelsen i Halmstad, att inga
utländingar fingo vara fogdar, och att konungen gaf
säkerhet för, att han obrottsligt komme att iakttaga rikets
lagar. Ehuru Erik först på hösten anlände, blef han
dock nu åter erkänd såsom konung och återfick makten
öfver rikets slott och län. Dock skulle dessa med
undantag af tre icke få anförtros åt utländingar, och han måste
nu tillsätta de viktiga drots- och marskämbetena,
hvarigenom rådet fick en kraftigare ledning, och en slags
interimsregering bereddes för hans frånvaro. Med
Engelbrekts rikshöfvidsmannaskap skulle det naturligtvis nu
vara slut. Tvenne högättade herrar utsågos till dessa
ämbeten, nämligen Kristiern Nilsson af Vasasläkten
(Gustaf I:s farfars far) till drots, och Karl Knutsson af
Bondesläkten (den blifvande konungen) till marsk.

Misstrogen hade Engelbrekt hållit sig borta från
dessa förhandlingar, och snart blef det uppenbart, att
man ej heller hädanefter hade att vänta ett lagligt
regemente af konung Erik. Ej nog med att han å nyo
tillsatte utländska fogdar; han, lagens högsta vårdare,
uppträdde nu själf såsom en uppenbar våldsman, i det han
vid sin hemresa gjorde strandhugg i de svenska skären
och plundrade böndernas gårdar. Vid underrättelsen
härom föranstaltade de ledande fosterlandsvännerna en ny
riksdag i Arboga till januari 1436, och här beslöts, att
konungen skulle afsättas, om han ej före fastlagen
inrättat sitt regemente i enlighet med de uppställda
villkoren. Engelbrekt, som naturligtvis här var med,
förmådde därefter mötesdeltagarne att följa sig till
Stockholm för att af befälhafvaren därstädes erhålla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:50:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bsjengelbr/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free