Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han stirrade som förhäxad in i den lilla,
bländande upplysta boden med sina väggar af röda
kartongaskar. Där var för tillfället ett par
fruntimmer inne. De hade disken uppradad af handskar
— och innanför, leende och pratande och visande
sina hvita tänder, stod den lilla blonda.
Glad och lycklig, som om han vunnit på lotteri,
lät han sig ryckas med af strömmen, kastade sig
in i motfåran och fördes tillbaka utefter den andra
husraden, såg den lilla butiken full af folk, men
såg endast henne, gladde sig den ena stunden
åt att hon hade god handel, tänkte den andra
bekymrad på, hur trött hon måste vara och dref
på detta sätt fram och tillbaka, tills folkströmmen
började tunna af och den ena butiken efter den
andra satte för fönsterluckorna.
Då kom han ihåg, att han var hungrig och
gick upp på kaféet, där hans té var kallt för
längesedan, och då han kände sig trött, begärde han
att få en half porter och några smörgåsar.
Men frun, som haft influensan tvenne gånger
och som hänförde allt märkvärdigt på jorden till
den, skakade på hufvudet och såg med moderligt
bekymmer, hur han småmyste för sig själf och satte
smörgåsen för munnen på ett särskildt
eftertryckligt sätt och drog efter andan för hvarje gång,
han ställde glaset ifrån sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
