Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvarje kväll gick han förbi den lilla
handskbutiken på Vesterlånggatan. Tio gånger hade han
föresatt sig att gå in, men då det kom till
afgörandet, svek honom modet. Han var rädd, blyg
som en pojke. Det föreföll honom, som om det
första besöket skulle blifva bestämmande för hela
hans lif.
Han visste, att hon observerat honom, där
han gick och patrullerade utanför på gatan som
en soldat på vakt. Hon hade smålett åt denna
skygga beundrare, så helt olika andra herrar, som
hon kände och hon var icke ond öfver denna tysta
hyllning, som tvärtom smickrade henne.
Slutligen en kväll, drifven till förtviflan, beslöt
han att göra slag i saken. Det var väl icke hela
världen, om han gick in och köpte ett par
handskar — och det passade sig så bra nu efter jul,
då butikerna stodo nästan tomma.
Han gick mycket fort, som om han velat taga
sats till ett gymnastiskt språng, kände en varm
luft slå emot sig och stod blek och andtruten inne
i den lilla butiken, som lyste idel rödt för hans ögon.
Hon såg förvånad på denna besynnerliga kund,
som kom som vore han inkastad. Därefter kände
hon igen honom och smålog.
»Hvad behagas?» frågade hon och intog en
kokett ställning.
»Ett par handskar ... mörkröda ... numro
7¾,» svarade han hastigt.
Hon undertryckte ett leende, vände sig om
och tog ner några kartonger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
