Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ibland slogo de sig lösa och togo en en-kronas
sexa vid den lilla restauranten, och han tvang i
henne en sup — sprit var nyttigt för henne, hade
doktorn sagt — och själf tog han halfvan och
drack öl till och kände sig upprymd och begärde,
trots hennes ifriga protester, fram kaffe och en
liten åtting munk.
Och då han tändt sin cigarr och med en
ceremoniös böjning på hufvudet druckit henne till,
tittade de på hvarandra och brusto i skratt och
bägge tyckte de, att de voro ena förskräckliga
festprissar. — —
Då det började lida mot hösten, fördubblade
han sin omsorg om henne. Han hjälpte henne
alltid ner för trapporna och blef blek, då hon
trampade fel på en sten.
Nu började ett väldigt kalkylerande uppe i
nästet. Hela timmar kunde de sitta med hufvudena
lutade öfver papperet, och han räknade och hon
räknade — och si! bägge kommo till ett godt
resultat.
Hon skulle sluta i posten, men så hade han
i stället fått det litet bättre i banken.
Åjo, nog skulle det gå ihop!
Och så hade nästet fått en ny invånare och
en ny mun — en glupsk liten mun, som tog alla
sin mammas krafter i anspråk.
Nu var det han, som arbetade ensam, och
han arbetade för två. Öfverallt, där en slant kunde
förtjänas, dök hans smala ansikte fram. Han sålde
sina söndagar, gjorde andras arbete, tog hem
renskrifning — allt mot kontant erkänsla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
