Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fru Nyholm sysslade med något i skänken,
moster Lina hade med en försmädlig min satt sig
ner vid bordet, oeh gubben gick fram och tillbaka
och småhvisslade med händerna på ryggen.
Gerda stampade i golfvet.
»Hvarför säger ni ingenting? Inser ni då
inte, att alltsammans är ett misstag och att det
inte är till mig?»
Moster Lina svarade med en betydelsefull
tonvikt:
»Herre Gud, kära Gerda, hvad skall man säga
annat, än att det är en mycket vacker och
mycket ... dyrbar present för en fattig flicka som du.»
Den unga flickan såg från den ena till den
andra med ögonen blixtrande af vrede, men
svarade icke.
»Nå, nå,» sade fru Nyholm lugnande, »tag
det inte så hett, Gerda lilla! Det kan ju hända,
att det endast är ett misstag och — för öfrigt —
inte är det att bli ledsen öfver, om någon är så
artig att ge dig en vacker sidenklädning till
julklapp, fast jag då inte kan förstå, när du skall
begagna den.»
»Men tant tror väl inte ...»
»Jag tror ingenting jag, barn lilla — men nu
skall vi äta; lutfisken står och blir alldeles kall.»
Det blef en tråkig supé på julaftonen. Den
nyss så glada stämningen var som bortblåst. Alla
sutto tysta på sina platser, och den rara,
hemlutade fisken hade ingen afgång. Gerda rörde
knappast vid maten. Hon klippte med ögonlocken,
som om hon endast med svårighet återhöll tårarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
