Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mig. Det finns tvenne saker, som en erfaren karl
icke gärna gör två gånger: förlofvar sig och tänder
en cigarr — aromen är borta.
»Du vet således icke heller, att förlofningen
blef uppslagen. Nej, men det faller af sig själft!
»Det var med den historien, som med många
andra. Vi smektes och kysstes en kort månad
och pinade hvarandra i två — långa som år. Små
nålsting, ett älskvärdt bruk af den kännedom, som
vi ägde om hvarandra. Vi tycktes i själfva verket
ha studerat hvarandra ganska bra.
»Emellertid — det blef slut, och jag förmodar
att vi å ömse sidor drogo en suck af lättnad, då
den gyllene bojan, som förenade tvenne oförenliga
naturer, lossades. Kort därefter lämnade jag
Stockholm för att vederkvicka mig efter utståndna
lidanden. Jag hade släktingar i Malmö, ett par rätt
söta kusiner, och beslöt att hälsa på dem.
»Under min vistelse i den skånska hufvudstaden
reste jag på ett kort besök öfver till den danska.
»Efter att med hela den planlöshet, som
utmärker ovana resande, ha ströfvat omkring i
Kjøbenhavn, gick jag på kvällen på Det konglige Teater.
»Man gaf Barberaren. Jag hade lofvat mina
släktingar att redan påföljande morgon resa
tillbaka till Malmö och beslöt att — den enda och
sista kvällen — sitta riktigt fint. Jag köpte därför
en biljett på första radens fond första bänken, där
jag slog mig ner och betraktade salongen, som så
småningom fylldes med folk.
»Efter en stund öppnades logedörren och tre
fruntimmer stego in och satte sig bredvid mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
