- Project Runeberg -  Figurer och bilder ur Stockholmslifvet /
194

(1895) [MARC] [MARC] Author: Thore Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hemlighetsfullt gyckelspel, ett egendomligt
inträngande af romantik i lifvets nyktra prosa, hvaröfver
glömskan så småningom skulle breda sig.

Några dagar därefter läste han hennes svar:

»Till min okände!

Det är sålunda slut. Jag skall aldrig mera
mottaga Era bref. Jag ser papperet framför mig
på bordet — det är sista gången; jag ser pennan
forma sig till bokstäfver — svarta, runda
bokstäfver, som förefalla mig hemskt meningslösa, och
jag känner det, som om dagen helt plötsligt
slocknat omkring mig och jag lämnats ensam i
kolmörkret. O, min Gud, jag tyckte det var mörkt
tillräckligt förut, men sedan jag känt solen midt i
ansiktet, märker jag, att hvad jag förut kallade
mörker endast var den svala, kyliga skymning, som
bebådar gryningen, och att natten kommit först nu.

Min okände vän, var icke ledsen på mig! Jag
har ju en gång lofvat Er att icke blifva någon
tråkig korrespondent, och jag har ständigt försökt
att vara så glad som möjligt — men icke denna
gången! Jag kan icke hyckla skämt då, jag är så
bedröfvad som nu.

Och dock — hur otacksam är jag icke och
hur mycket är jag icke Er skyldig! Jag var ensam.
— O, Ni vet icke, hur fruktansvärdt ensam jag
var — mitt sinne var tungt, mitt hjärta blödde under
bitterhetens och afundens gissel. Ja, jag var
afundsjuk och jag hatade. Ni vet icke, Ni, hvad ett
sådant hopplöst, vanmäktigt hat vill säga, som icke
kan riktas mot någon särskildt, utan endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:29:46 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/btfigurer/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free