Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Kom och hälsa på oss!» brukade herr och
fru Holm alltid säga åt sin vän, Axel
Broman, stundom omväxlande med: »Hvarför kommer
du inte! Du skall få se, hur trefligt vi ha det ute
på bondlandet! Det skulle göra en sådan där
inbiten stockholmare godt att andas riktig
landtluft!»
Och Broman smålog, tackade, lofvade att
komma, men kom aldrig.
Under de tre år, de känt hvarandra, hade
dessa ord växlats mellan dem för hvarje gång de
råkades eller rättare sagdt, skildes. De ha blifvit
lika stereotypa som »god dag» och »adjö». Holm
var landtbrukare, förmögen karl och rådde om en
egendom i närheten af hufvudstaden, dit han reste
in ett par gånger i veckan »för affärer». Broman
var kassör i en bank, ungkarl, typen för en af
dessa välvilliga stockholmare, som alla resande
tycka om, som följa dem öfverallt: på Skansen,
teatrar, restauranter, och som alltid med ett
småleende stå till tjänst med upplysningar och låta
bläddra i sig som en adresskalender.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
