Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och med ens föreföll det honom, som om han
varit utsatt för en bestämd dragningskraft. Han ville
spjärna emot, men förmådde icke. Han var som
insvept i en eldslåga, hvilken drog honom till sig
med en styrka, mot hvilken hans egen förbrändes
som en fluga.
Han öppnade med ansträngning ögonen och
märkte, att hon såg på honom.
I nästa ögonblick var han vid hennes sida.
Och då hennes blick under de halfslutna
ögonlocken brände mot hans, böjde han sig ner och
betäckte hennes läppar med kyssar, medan hennes
armar slingrade sig om hans hals och drogo honom
ner helt och hållet.
... De väcktes af ett svagt prassel bakom deras
hufvuden. Ett par kaniner hade närmat sig. De
betraktade dem nyfiket med sina runda ögon,
medan de klippte med öronen. De tycktes icke
hysa den minsta rädsla för de bägge, som lågo
där, halft dolda af det höga gräset.
De kände sig glada och lyckliga som tvenne
barn. Icke ett ögonblick föll det dem in, att de
begått något orätt. Alltsammans hade kommit af
sig själft, som en helt naturlig sak, hvilken de icke
kunnat motstå. Tystnaden omkring dem, hettan
under det skälfvande löfverket, blommorna och
gräset, som utandades en stark doft, den varma,
goda jorden, luften, som var uppfylld af frömjöl
och af det smeksamma ljudet af blad, som sakta
gnedo mot hvarandra, det lätta skvalpandet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
