Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nästan hvarje jägare får väl medge, att han vid åsynen
af sin första hjort kännt sig en smula »darra på manschetten»,
när det gällt att taga sikte. Och föga underligt var
det därför att en pojke sådan som Will tvärstannade som
spikad vid marken och endast stirrade på det vackra djuret,
ända till dess det försvunnit inåt skogen. Turk satte efter
det, men vände snart och skällde förebrående på sin unge
herre. Men Will fick inom kort ett tillfälle att återvinna
Turks goda tanke, ty sedan hunden åter satt i väg som en
pil, fick han upp en präktig hjort, som han under lifligt
skällande dref fram inom skotthåll. Och denna gång kände
den unge jägaren alls ingen nervositet, utan tog med säker
hand sikte och fällde sin första hjort.
Söndagen därpå hade vi ånyo slagit läger invid en djup
flod med stark ström. Efter att duktigt ha hettat upp sig
på kaninjakt, fann Turk att det skulle smaka skönt att få ett
bad; han gaf sig i och försökte simma tvärs öfver floden.
Men vattnet var för kallt, hans lemmar stelnade, och han
skulle ha drunknat, om ej Will skyndat till hans hjälp.
Färjkarlen såg gossen tumla om med hunden i vattnet och
begaf sig ut efter honom med sin båt. Men Will nådde
stranden utan att ha behöft anlita färjkarlen.
— Nog har jag hört talas om att hundar rädda barn,
sade gubben, men detta är första gången jag varit med om
att ett barn räddat en hund från att drunkna. Hur gammal
kan du vara?
— Åtta år och på det nionde, svarade Will.
— Du är en stor pojke för din ålder, sade färjkarlen.
Men konstigt var det, att du inte sjönk med en sådan börda;
det är minsann inte småsmulor att forsla en tocken där
baddare i land, stor och tjock som han är!
Han såg på Turk, som stod på tre ben och kraftigt
ruskade sin våta pels. Will lade sig genast på knä bredvid
honom, fattade om den tassen, som hunden höll upplyft,
och sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
