Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XIII.
I HEMLIGA ÄRENDEN.
Under lifvets vanliga förhållanden anses det som
en skymflig roll att spela spion. Men det finnes
tider, då häri ligger en pliktuppfyllelse lika god
som någon annan, och det måste finnas män,
redobogna att åtaga sig värfvet. Det finnes också
alltid sådana män — djärfva, oförvägna sällar, som svänga
sig upp i sadeln, när deras befälhafvare lyfter handen, och
spränga åstad som den vilda jakten själf, med döden vid
hästens sida hvarje mil af färden. Det är den sortens
hjältar från krigen, som förbli okända och hvilkas tapperhet
ingen förhärligar.
Det var med fullt förstående af de faror, hvilka omgåfvo
honom, som Will galopperade bort från sin egen
arméfördelnings läger, med den lånade uniformen under armen. Så
snart han hunnit förbi de sista vaktposterna, steg han af
hästen och utbytte de blå kläderna mot de grå. Lifvet på
prärien hade gifvit hans ansikte bronsens färg. Hans hy var
sådan, att den mycket väl kunnat brännas brun af söderns
glödande sol. I sitt ansikte behöfde han sålunda icke frukta
någon förrädare, och i medvetandet häraf klappade hans hjärta
af tillförsikt och hans ögon lyste af ifver.
Just i dagbräckningen kom han i sikte af de
konfedererades förposter. Hvad som låg där bakom skulle väl bli
uppenbart i sinom tid . . . Efter att för sista gången ha kännt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:52:48 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/buffalo/0136.html
