Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade redan kommit till det bestämda resultatet, att han icke
skulle kunna rädda sig på annat sätt, då han, vid det han
händelsevis spatserade förbi hufvudkvarteret, plötsligt fick
syn på den siste han väntat eller önskade få se — Nat
Oolden!
Och Nat stod och talade med en generalstabschef!
Det fanns nu två saker att välja på — antingen att på
det radikalaste sätt tysta mun på Oolden, eller ock lägga
benen på ryggen och springa. Nat skulle ej med vett och
vilja förråda honom, men utan att veta af det skulle han helt
visst göra det i samma minut som general Förrest ställde
en fråga till honom. Det fanns egentligen intet val mellan
de begge alternativen — här gällde det att göra sig osynlig
fortast möjligt, och att börja med skyndade Will till sitt tält.
Efter att brådskande ha gömt undan sina papper, sadlade
han hästen och red med lugn och obesvärad uppsyn åt det
håll, där förposterna stodo.
Samme sergeant, som helsat honom, när han nalkats
det fientliga området, stod äfven nu på post, och Will ställde
ett par godtyckliga frågor till honom. Men medan han
fortsatte sin ridt, kunde han ej låta bli att kasta en orolig blick
bakom sig.
Af förföljelse märktes icke ett spår, och han hade redan
hunnit dryga femtio alnar utanför den yttersta
bevaknings-linjen. Framför honom låg en sträcka trädbevuxen mark.
Plötsligt nåddes hans öra af ett doft smatter af hofslag,
och när han vände på hufvudet, såg han en liten skara
ryttare sätta efter honom i galopp. Han sporrade sin häst och
red rakt in i den glesa skogsdungen.
Men detta var att komma ur askan i elden. Han
råkade midt upp uti ett halft dussin af de konfedererades
ryttare, som vaktade två fientliga fångar.
— Karlar, en spion från unionsarmén har rymt! ropade
Will. — Riden genast åt olika håll och genskjuten honom! Jag
skall vakta era fångar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
