- Project Runeberg -  Buffalo Bill den siste store gränskrigaren : Öfverste W. F. Cody's lefnadsöden /
211

(1918) [MARC] Author: Helen Wetmore Cody Translator: Karin Jensen - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men det fanns ingen annan råd än att bestiga scenen och i
skenet från rampen taga emot en verklig storm af
bifallsytt-ringar. Teaterdirektören, som likt de flesta af hans yrke var
en mycket företagsam man, erbjöd Will 500 dollars i veckan
om han ville stanna kvar i Newyork och sjelf spela Buffalo
Bills roll, men min bror tackade och afböjde anbudet.

Under sin vistelse i staden blef Will hedersgäst vid
åtskilliga frukostar och middagar, som gåfvos af hans rika
gynnare och vänner. Till en början fann han det ganska
besvärligt att deltaga i alla dessa bjudningar, men han vande
sig rätt snart vid de för honom högst förunderliga tider, då
newyorkborna frukosterade, dinerade och superade. Känslan
af de sällskapliga förpliktelser, hvari han råkat, vägde så tungt
på hans sinne, att han beslöt att betala sin skuld genom en
middag, vid hvilken han själf skulle vara värd. När han
gjort ett öfverslag af sina kontanta tillgångar, fann han, att
en summa af 50 dollars skulle kunna anslås till det lukulliska
ändamålet. Naturligtvis skulle den mer än väl räcka att
betala för allt hvad tio eller tolf män förmådde sätta i sig
under en måltid.

— För resten, sade han till sig själf, gör det ingenting
om hela summan stryker med! Vi lefva ju bara en gång!

Han skyndade genast till Delmonico, å hvilken ryktbara
restaurant han efterhand åsamkat sig de ganska talrika
skulder, hvilka han nu önskade gälda allesammans på en gång.
Han beställde den finaste middag, som kunde fås för ett
sällskap om tolf personer, och bestämde festen till aftonen
omedelbart före hans afresa till västern. Gästerna inbjödos
med några hjärtliga ord. Hans vänner hade bemött honom
med så mycken älskvärdhet, och han ville nu visa dem, att
mannen från västern ej blott förstår att uppskatta dylik, utan
äfven att gengälda dem. . . .

Middagen blef lysande. Icke en enda af de inbjudne
uraktlät att infinna sig. Stämningen blef snart högst
animerad. Kvickheter och lustiga infall korsade hvarandra, och allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:52:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/buffalo/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free