Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var fröjd och gamman. Värden kände sig både belåten och
stolt. Och morgonen därpå steg han med en obesvärad
rikemansuppsyn fram till Delmonicos kassör och sade:
— Får jag be om min räkning!
När han fått den, stirrade han på den i flera minuter.
Och småningom gick det upp för honom, att hans femtio
dollars skulle nätt och jämt räcka att betala för hans eget
kuvert. Han anförtrodde oss sedermera, att denna lilla
pappersremsa förfärat honom vida mer än utsikten att nödgas
strida ensam mot ett helt band siouxindianer skulle ha gjort.
Den naive och omisstänksamme Will! Det var, hvilket
han nu upptäckte, en oerhörd skilnad mellan en middag hos
Delmonico och en middag på prärien. Till den ena måste
jordens alla väderstreck förse matsedeln, till den andra
behöfver man endast ett uns bly och några nypor krut, några
risknippor och en tändsticka.
Men aldrig i världen skulle det gå an att låta
restau-rantkassören misstänka, att den generöse värden från kvällen
förut stod helt förbluffad öfver räkningen. Han bad därför,
att notan skulle skickas hem till honom på hans hotell, och
själf gick han ut i friska luften för att hämta efter andan.
Det fanns blott en enda människa i Newyork, som han
kände, att han kunde vända sig till i denna kinkiga
belägenhet, och det var Ned Buntline. Den som kunde hitta på de
mest invecklade romanintriger och rädda sina personager ur
de besvärligaste situationer, skulle helt visst vara i stånd att
finna någon utväg ur ett relativt så lindrigt bryderi som en
värdshusräkning. Och Wills förtroende till vännens stora
uppfinningsförmåga kom häller icke på skam. Den hotande
finansiela kraschen afvärjdes lyckligen — men hur det
egentligen gick till, vet jag ännu i denna dag icke.
En af de förnämsta anledningarne till att Will besökte
östern, var den, att han länge önskat söka upp våra enda
lefvande anhöriga på mammas sida — öfverste Henry Ouss
med familj, i Westchester, Pennsylvanien. Min mors syster,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
