Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skan, att det gamla goda förhållandet måtte ega bestånd.
Men detta förde ingen bakom ljuset, allra minst indianerna.
I augusti utstakades stadsplanen till Custer City, och inom
två veckor räknade det nya samhället 600 personer. General
Crook dref på ett ostentativt sätt bort invånarne — och när
han triumferande tågade ut genom ena ändan af staden, drog
befolkningen åter in genom den andra.
Följden af dessa upprepade löftesbrott var oundviklig,
öfver allt grepo sioux till vapen. Underligt nog som det
tyckes för den, hvilken icke närmare satt sig in uti
regeringens egendomliga indianska politik, hade man med
frikostiga händer delat ut eldvapen bland indianerna.
Regeringens indianska politik, i koncentrerad form, var helt enkelt
den att förse den röde mannen med största möjliga förråd
af gevär och patroner och sedan bjuda honom en förträfflig
anledning att göra bruk af dem mot de hvite. Under maj,
juni och juli detta år hade siouxindianerna erhållit 1,120
re-mington- och winchestergevär samt 13,000 lådor
patentammunition. Under senare delen af detta samma år erhöllo de
ytterligare åtskilliga tusental uppsättningar vapen och mer än
en million lådor ammunition, och under de tre föregående
åren hade de likaledes regelbundet försetts med vapen.
Sioux-upproret 1876 blef dyrbart för staten. Man behöfver icke gå
långt för att finna förklaringen.
Will förmodade, att han skulle komma att förena sig
med general Crook, men när han anländt till Chicago, fann
han, att general Carr alltjämt kommenderade Femte
kavalleriet och hade sändt en anhållan, att Will måtte vända tillbaka
till sitt gamla regemente. Carr befann sig i Cheyenne, och
dit skyndade Will genast. Han möttes vid stationen af
kapten Charles King, den välbekante författaren, hvilken
sedermera tjänade som brigadgeneral vid Manila. När de begge
redo in i lägret, höjdes ropet: Här kommer Buffalo Bill! —
Tre skallande »hurra!» uttryckte truppernas förtjusning öfver
att han kommit åter till sina gamla kamrater, och Will var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
