- Project Runeberg -  Buffalo Bill den siste store gränskrigaren : Öfverste W. F. Cody's lefnadsöden /
239

(1918) [MARC] Author: Helen Wetmore Cody Translator: Karin Jensen - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skilja, att det var den försenade kuriren. Sedan bådo vi
Will afgöra den fråga som diskuterats.

— Mina damer och herrar, svarade han med eftertryck,
om någon af er förirrat sig bland dessa kullar, och ett helt
regemente sändes ut för att söka efter er, så äro utsikterna
tio mot en, att ni skulle svälta ihjäl, minst sagdt, innan man
hittade er.

Att med lätthet och utan misstag finna vägen mellan
dessa i oändlighet fortlöpande och till utseendet absolut lika
kullar är en färdighet, som indianen eger, men få äro de
hvite män, som förmå efterlikna honom. Jag fick sedermera
veta, att det räknades som en af Wills mest framstående
spä-jareegenskaper, att han var fullt lokaliserad inne bland
prä-riehafvets stelnade vågkammar.

När den saknade omsider anlände, bestormade man
honom naturligtvis med frågor, och han berättade då, att han
ridit 8—10 mil, innan han upptäckte, att han ej var på rätta
stråten.

— Jag trodde, att jag var förlorad, sade han, men
sedan jag närmare tänkt efter, fann jag, att jag hade en enda
utväg till räddning, nämligen att vända och följa mina egna
spår. Märkena efter min hästs hofvar ledde mig tillbaka till
utgångspunkten, och edra spår voro ännu så färska, att jag
sedan inte hade någon vidare svårighet.

— Mycket bra, sade Will och klappade gossen på axeln.

— Mycket bra! Du brås ändå en smula på släkten Cody,
det märks!

Nästa dag tillbraktes med att bese landtgården, och
dagen därpå besökte vi, på Wills uppmaning, ett ställe, som
han kallat »Gudarnes trädgård». Vår omtänksamme värd
hade sändt ut folk från gården för att ställa allt i ordning
för vårt mottagande, och vi blefvo verkligen så öfverraskade
och förtjusta, som han någonsin kunnat önska. En öppen
plats vid flodstranden var full af höga, ståtliga träd och
lummiga buskar, tyngda af frukt och blom, och fåglar i alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:52:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/buffalo/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free