Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bort togs bandaget, och jag anför här Wills egna ord
för att skildra den tafla, som mötte hans öfverraskade blick:
— Till höger om mig sträckte sig en skyhög kedja af
snöhöljda bärg, här och där splittrade till minareter, obelisker
och spiror. Mellan mig och denna rad af trotsiga giganter
förkunnade en lång, oregelbunden linie af ståtliga popplar,
att en flod slingrade sig fram. Den rägnbågsfärgade
mattan under mig bestod af oräkneliga lysande vilda
blommor; den utbredde sig åt alla håll omkring mig och sluttade
sakta ned mot floden. Villebråd af alla slag lekte och
tumlade omkring på gräsvallen, och grannt skimrande fåglar flaxade
däröfver. Det var en anblick, som ingen dödlig kan tillfyllest
beskrifva. I ett sådant ögonblick ser människan, hon må nu
tillhöra hvad trosbekännelse som hälst, världsalltets mäktige
frambringare afspeglad i naturens skönhet, och samtidigt
var-seblifver hon sin egen litenhet. Jag kunde ej få fram ett ord,
så genomträngd af vördnad kände jag mig; här betraktade
jag i sanning ett af naturens mästerverk.
Och genast vände min tanke tillbaka till min sorgsne
Arapahoevän från 1875. Han hade icke öfverdrjfvit, han hade
snarare varit för måttlig i sitt beröm. Han talade om landet
som Ijis, den röde mannens himmel. Jag betraktade det
då, och gör så ännu, som den tacksamma mänsklighetens
Mecca .. .
Väster om Big Horn Basin reser sig det s. k. Hårda
bärget tvärbrant öfver Shoshonefloden. Det är sammansatt
af gräsbevuxna sluttningar och djupa klyfter; lodräta klippor
i hvarje färgskiftning höja sig här och där, klädda med en
ständigt grönskande växtlighet. På andra sidan detta bärg,
långt i fjärran, aftecknar sig Taffelbergets mäktiga gråhvita
hjässa mot himlen. Fem mil åt sydväst draga sig bärgen en
smula tillbaka från floden, och blott Slottsklippan höjer sig
i ensligt majestät från dess strand. Som dess namn anger,
liknar den nästan ett slott, med torn, spiror, bastioner och
burspråk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
