Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid sotsängen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrkans tjänare — aldrig kunna vara nog ifriga i
att utrota.»
»Det är blott något sent att börja detta
utrotningsarbete på sotsängen,» svarade pastorn med en
sarkasm, hvilken just icke vittnade om, att han bar
någon respekt för sin förman.
»Jaja, visst det,» svarade denne småmuttrande,
»men jag har aldrig kunnat få bukt med de där
människorna.»
»Jag hatar detta lösaktighetens lif!» utropade
den unge, »och jag skall förfölja det ända in i
dess doldaste nästen. Jag ämnar icke lägga
fingrarna emellan.»
»Jaja — med mildhet dock,» sade den gamle,
»man uträttar mycket med mildhet.»
»Vi ha sett hur långt man kommer med det!
Ogräset växer på alla kanter. Hvad som nu
behöfs, det är kraft.»
»Jaja... hvar och en med den gåfva han
hafver fått. Per Krabb har i alla fall varit en
beskedlig karl.»
»Beskedlig?... Med en frilla, som är
barnamörderska!»
»Ja, det är svårt, det är svårt,» sladdrade den
gamle kring pipmunstycket, och stultade in till sig.
Pastorn hängde den stora läderväskan, hvari
allt som erfordrades till utdelandet af nattvarden
låg, öfver axeln och begaf sig på väg.
Det var ungefär en fjärdedels mil han hade
att gå. Han följde först en tämligen obanad
markväg, sedan en liten gångstig, som lopp utmed
åkerrenarna.
Himlen stod hvitaktigt blå öfver de afmejade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
