Folklif och småberättelser / 57 (1900) Author: Victoria Benedictsson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mor Malenas höna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mor Malenas höna.

Fast mor Malena bodde på fattighuset, höll hon
sig ändå med höna, och det var en faslig lyx, det
var att tillskansa sig lifvets goda på andras
bekostnad, det var att förhäfva sig öfver sämre
lottade. Hor Malena var »öfverklass» på fattighuset.

Den hönan var ett ständigt trätofrö. När
Pernillas ungar slogo itu något, så genast skyllades
det på hönan, fast Gud skall veta, att den hönan
var så klok och förståndig, att Pernillas ungar
kunde tackat på sina bara knän, om de varit
hälften så förnuftiga som hon. Och fanns det
något på bordet, som inte borde vara där, så strax
var det hönan! Fast Malena visste på heder och
tro, att den hönan var det renligaste djur, som
kunde trampa på marken; och var det fråga om
det, så kunde man hellre taga i hönan med sina
bara näfvar än i Pernillas ungar med en tång.
Vid sådana utlåtelser himlade sig Pernilla lik ett
helgon och sade, att det visste hon visst, att det är
sen död att bli uppäten af »hönsa-loppor», men
det skulle väl bli hennes lott ändå. Hvarpå mor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>