Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om en hökass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja’ ger f-n din kass!»
Brottningen var med ens i full gång, och det
blef icke tid till ord längre. De raglade omkring i
smutsen med lunsiga rörelser, de böjde hvarandra
än till den ena, än till den andra sidan och hängde
fast vid hvarandra som två ilskna hundar; med
tröga, envisa slättbotag.
Gubben kom fram och skulle ställa till rätta,
alltjämt med sin tagelsnärt i näfven och
vattendroppen på näsan.
»Pauga, pauga! Seså, pauga!» sade han
mäklande och drog än den ene, än den andre i axeln.
Men de hängde ihop värre än två ärtrefvar.
Pojken fick fadern i rocken.
»Far, far? La ble, far!» skrek han med sista
hvetebrödsbiten i munnen. Men det var att tala
till döfva öron.
Kämparna blefvo allt ifrigare, och
fredsmäklarna voro beständigt i fara att komma till skada
vid deras oberäkneliga rörelser.
Emellanåt stannade angriparen för att göra sin
vanliga fråga: »hår har du min hökass?» — hvarpå
alltid följde det oundvikliga svaret.
Och så fortsatte de igen.
Håkan blef allt häftigare i sina försök att slå
den andre omkull, och det syntes, att han skulle
få öfvertaget.
Vid en af de plötsliga vändningarna fick pojken
sig en knuff för bröstet, så att han satte sig i gatan
med en fart, så att det sade »kvack» i kroppen på
honom.
Han började skräntjuta, under det han långsamt
vände sig på fyra ben för att komma upp igen. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
