Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gamle Sèvresgruppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så glada och endast tänka på sin klädsel och sina
nöjen. Kände de då aldrig denna fruktan för
fattigdomen, som nu grep henne? Hvarför sträfvade
deras bröder så ihärdigt efter en ställning i lifvet,
men aldrig de?
Hon sprang upp ur stolen och ställde sig vid
fönstret.
Det var väl ett giftermål, som skulle skänka
dem deras lifsbröd. Så tänka många flickor, och
deras lif är en väntetid. Om icke sjukdomen gifvit
henne ett annat åskådningssätt, skulle hon kanske
tänkt som de.
Med en kraftig ansträngning rätade hon upp sin
slappa hållning. Spänstigheten fanns kvar, och ännu
var hon ju ej mer än nitton år. Skulle det då i
hela världen icke finnas ett arbete för henne, för
henne ensam? Utan att behöfva gå och vänta på
— det där.
Hon kastade hufvudet tillbaka och sköt fram
underläppen med ett egensinnigt leende.
»Ja, det är rätt,» sade hon tyst, »det finns en
väg: det är att förtjäna penningar; se’n får det
andra komma af sig själf.»
Hon gick ut i förstugan, som doftade af
ny-hackadt enris, och ställde sig så i den öppna dörren.
Solen sken varmt på hennes ansikte, luften var på
en gång frisk och ljum, och för hvarje andetag
vidgades hennes sjunkna bröstkorg.
Hade det verkligen varit så stor olycka med
den där gruppen? Det var väl sjukdomen som gjort
henne pjunkig. Hon hade ju hört talas om en ung
man, nyss uppkommen från nervfeber, och som
blifvit så bedröfvad vid tanken på att middagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
