Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurstudie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid tufva, och hvarenda gräsvåg gömde ett
män-niskolif, jämnadt med marken, längesedan glömdt,
utplånadt.
Under almarnas långa pelargångar lågo de
förmögnares grafplatser, rad vid rad, led vid led.
Vinter-grönan klängde omkring, vild och frodig, höljde
kullarna i täta bolstrar, bredde sig öfver marken
och stack sina nyfikna trefvare mellan staketets galler.
Endast närmast inne vid grafställena fanns en
sandad stig för vandraren att gå på; men gångens
midtelparti var lagdt till gräsmatta.
Här, i denna djupa skugga, hade själfva gräset
ett egendomligt utseende: spädt, spirande grönt,
liksom vore det tidigt på våren.
Plötsligt spratt jag till; genom tystnaden ljöd
en hunds ängsliga gnäll och därefter ett kort skall.
Jag gick åt kanalen till, som på ena sidan
begränsade kyrkogården. Längs denna sida fanns
intet stängsel, ty här var det öfverflödigt; den breda
kanalen var skydd tillräckligt; endast öfver den
branta stensluttningen, som utgjorde dess brädd,
lopp ett plank från hagtornshäcken och ned i vattnet.
Jag kastade en blick öfver till andra sidan,
där landsbygden och slätten togo vid. Där var det
sol. Öfver råg- och klöfverfält stod luften och
dallrade af värme.
Hunden, hvars skall jag hört, var en stor, svart
newfoundländare. Han sprang omkring på motsatta
stranden, skällde och gnisslade; då och då försökte
han springa ned för den sluttande stenkanten, men
halkade, blef rädd och drog sig tillbaka. Min blick
följde riktningen af hans, och jag upptäckte nu
föremålet för hans ångest, en liten hvit pudel, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
